![]() ![]() | ||||||
![]() Ingemar Johansson poserar för pressen (SvD, 1960). | ||||||
Personlig information | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Jens Ingemar Johansson | |||||
Smeknamn | Ingo | |||||
Födelsedatum | 22 september 1932 | |||||
Födelseplats | Göteborg, Sverige | |||||
Dödsdatum | 30 januari 2009 (76 år) | |||||
Dödsplats | Onsala, Sverige | |||||
Vikt | 90 kg | |||||
Viktklass | Tungvikt | |||||
Längd | 1,84 m | |||||
Räckvidd | 1,83 m | |||||
Slagställning | Ortodox | |||||
År som aktiv | 1952-1963 som proffs | |||||
Titlar | Världsmästare 26 jun 1959-20 jun 1960 Europamästare 30 sep 1956-juni 1959 och 17 jun 1962-22 apr 1963 | |||||
Matchstatistik | ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
|
Ingemar Johansson | ||
Boxning
Nation: | ||
![]() | ||
---|---|---|
Silver | 1952 | Helsingfors |
Svenska mästerskap | ||
Guld | 1950 | |
Guld | 1951 | |
Guld | 1952 | |
Junior-SM | ||
Guld | 1949 |
Jens Ingemar "Ingo" Johansson, ursprungligen Ingemar Johansson[1], född 22 september 1932 i Göteborg, död 30 januari 2009 i Onsala, var en svensk amatör- och senare proffsboxare (tungvikt) som vann OS-silver 1952 och blev professionell världsmästare 1959.
Johansson var i OS-final 1952 men diskades för passivitet och det beslutades att han inte skulle få någon medalj. Detta ändrades till sist, men först 31 år senare då IOK erkände att beslutet varit felaktigt.[2]
Efter vinsten över Floyd Patterson som gav VM-titeln förlorade Johansson sitt bälte i en returmatch 1960 och misslyckades med att återerövra tungviktskronan i ett tredje möte 1961. Han återtog dock istället EM-titeln 1962 – en titel han hållit redan 1956–59.
Johansson utsågs 1959 till "Athlete of the Year" av Associated Press och till "Sportsman of the Year" av tidskriften Sports Illustrated. När Ingemar Johansson 1963 drog sig tillbaka från boxningen hade han i proffsringen vunnit 26 av 28 matcher, varav 17 på knockout, 8 på poäng och 1 som följd av diskvalificering.