Intelligenstest

Ett intelligenstest, eller IQ-test, är ett psykologiskt test som avser att testa abstraktionförmåga, inlärning och förmåga att hantera nya situationer.^[1] Dessa förmågor ämnar agera proxy för förment generell intelligens.^[2] Ofta redovisas resultatet som en intelligenskvot (IQ), som är ett normerat mått på resultatet av intelligenstest, där 100 motsvarar genomsnittet i en åldersgrupp.^{[källa behövs]} Även andra skalor förekommer. (se avsnittet: Några IQ-test)

Det första testet av intelligenskvot i modern mening utvecklades i Frankrike av Alfred Binet i början av 1900-talet, testet användes för att upptäcka barn med inlärningssvårigheter, så att dessa skulle kunna erhålla extrauppgifter.^[3][4] En variant av detta test, som går under namnet Stanford-Binet används fortfarande frekvent.^[1] IQ-testers utformning standardiseras enligt Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) så att IQ-värdet utgör en sammanvägning av flera olika typer av intelligenser och intelligensfaktorer.

IQ-tester utformas så att de i hög grad mäter generell intelligens (g-faktorn), det vill säga ett värde som många skolbetyg och resultaten av många olika sorters intelligenstester är korrelerade med.^{[källa behövs]} Ravens matriser anses vara den metod som bäst mäter g-faktorn.^{[källa behövs]}