Back Израиль Abkhazian Israèl ACE Исраил ADY Israel Afrikaans Israel ALS እስራኤል Amharic Israel AMI Israel AN Israhēl ANG Ijeren ANN

Israel

För andra betydelser, se Israel (olika betydelser).
Staten Israel
מְדִינַת יִשְׂרָאֵל (Medīnat Yisrā'el)
دَوْلَةُ إِسْرَائِيلَ (Dawlat Isrā'īl)
Flagga Statsvapen
Nationalsång: הַתִּקְוָה/Hatikvah (Hoppet)
läge
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Jerusalema
Officiellt språk hebreiska (arabiska har "särskild status")[1]
Statsskick republik
 -  President Isaac Herzog
 -  Premiärminister Benjamin Netanyahu
Självständighet nybildad stat 
 -  Deklarerad 14 maj 1948 
 -  Erkänd 11 maj 1949[2] 
Area
 -  Totalt 20 770 km²(20 770/22 145) (151:e/150:e)
 -  Vatten (%) 2 %
Demografi
 -  2024 års uppskattning 10 000 800[3] (96:e (2024))
 -  Befolkningstäthet 403 inv./km² (35:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 534 miljarder USD[4] (48:e)
 -  Per capita ▲ 54 997 USD[4] (30:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 539,2 miljarder USD[4] (29:e)
 -  Per capita ▲ 55 535 USD[4] (13:e)
HDI (2021) ▲ 0,919[5] (22:a)
Valuta Shekel (ILS)
Tidszon UTC +2
Topografi
 -  Högsta punkt Meron/Hermon, 1 208/2814 m ö.h.
 -  Största sjö Döda havet, 812 km²
 -  Längsta flod Jordan, 350 km
Kör på Höger
Nationaldag 14 majb
Nationalitetsmärke IL
Landskod IL, ISR, 376
Toppdomän .il,ישראל.[6]
Landsnummer 972
aJerusalemlagen säger att "Jerusalem, fullständig och förenad, är Israels huvudstad"[7] och att staden används som säte för regeringen, som hem för presidenten, säte för regeringsbyggnader, högsta domstolen och Knesset. Jerusalem är erkänd som Israels huvudstad av Taiwan,[8] Tjeckien,[9] USA[10] och Vanuatu,[11] medan FN och andra FN-stater inte accepterar Jerusalem-lagen[12] och har placerat sina ambassader i andra städer, som Tel Aviv, Ramat Gan, och Herzliya (se även CIA Factbook och Map of Israel). Palestinska myndigheten ser Östra Jerusalem som huvudstaden i en framtida palestinsk stat, och stadens slutgiltiga status är oklar och inväntar framtida förhandlingar mellan Israel och Palestinska myndigheten (se "Negotiating Jerusalem", University of Maryland).
b Nationaldagen firas den 5 iyar med anledning av självständigheten; datumet kan variera i förhållande till vår kalender och infalla i april eller maj, eftersom den judiska kalendern är en kombinerad mån- och solkalender.

Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel,[13] är en stat i Mellanöstern i Asien. Den har landgräns med Libanon i norr, Syrien i nordöst, Jordanien och Västbanken i öst och Egypten och Gazaremsan i sydväst.[14] Landet har kuster mot Medelhavet och Röda havet.[15] Israels omstridda[16][17] huvudstad och historiska centrum är Jerusalem, medan landets viktigaste ekonomiska och teknologiska centrum är Tel Aviv där flertalet länder har sina ambassader.[18]

Israel utropades den 14 maj 1948 som en judisk stat efter en uppdelning av Palestinamandatet i enlighet med FN-församlingens rekommendation i november 1947.[19][20][21] Israels existens accepterades inte av de arabiska ledarna och 1948 års arabisk-israeliska krig bröt ut,[22][23][24] vilket slutade med att Israel etablerades i hela det gamla mandatet utom Västbanken och Gazaremsan.[25] 1967 utbröt Sexdagarskriget, efter vilket Israel ockuperade delar av kringliggande områden[26][27][28][29] Sedan dess har Israel lämnat Sinaihalvön och Gazaremsan[30][31] men annekterat Östra Jerusalem och Golanhöjderna.[32][33] Gazaremsan står under egyptisk-israelisk blockad och Västbanken står under delvis palestinskt självstyre med fortsatt israelisk ockupation i samband med den pågående Israel–Palestina-konflikten.

Israel är en judisk och demokratisk stat[34][35] med parlamentarism och allmän rösträtt. Premiärministern fungerar som regeringschef och Knesset utgör Israels lagstiftande organ. Landets grundlagar kan endast ändras vid olika former av kvalificerad majoritet.[36]I landet bor även många andra etniska grupper, inklusive en stor mängd arabiska israeler, liksom många religiösa minoritetsgrupper, inklusive muslimer, kristna, druser, samaritaner, bahá'íer och andra. Dessutom bor palestinska medborgare inom Israels gränser eller pendlar för att arbeta i Israel, främst från Västbanken.[37]

Med en befolkning på runt 10 miljoner,[38] av vilka de flesta är judar, är Israel världens enda judiska nationalstat. Israel har varit medlem i OECD sedan 2010, och är enligt UNDP rankat som det mest utvecklade landet i Mellanöstern och som det tredje mest utvecklade i Asien.[39] Landet är rankat 29:e i världen med avseende på inhemsk BNP (Real GDP) och 13:e med avseende på BNP per capita.[40] Det är rankat 4:a i FN:s lyckoindex efter Island.[41] Israel rankas högst i Mellanöstern med avseende på genomsnittlig förmögenhet per vuxen,[42] ekonomisk konkurrenskraft[43] och innovation.[44] Magasinet “Global Finance “ placerar landet på en 6:e-plats i sin ranking av "Most Technologically Advanced Countries In The World 2023".[45] Israel är också ett av de rikaste länderna i Asien enligt BNP per capita.[46] Utbildningssystemet rankas som det 12:e bästa i världen,[47] och landet har den högsta levnadsstandarden i Mellanöstern.[48]

  1. ^ Israeli La8w Declares the Country the ‘Nation-State of the Jewish People’, New York Times, David M. Halbfinger och Isabel Kershner, 2018-07-19.
  2. ^ https://web.archive.org/web/20130615041505/http://unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/83E8C29DB812A4E9852560E50067A5AC
  3. ^ ”World Population Prospects - Population Division - United Nations”. population.un.org. https://population.un.org/wpp/Download/Standard/MostUsed/. 
  4. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 17 april 2023. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ läs online, www.isoc.org.il .[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Basic Law: Jerusalem, Capital of Israel”. www.knesset.gov.il. https://www.knesset.gov.il/laws/special/eng/basic10_eng.htm. Läst 2 oktober 2017. 
  8. ^ ”State of Israel - West Asia - Ministry of Foreign Affairs, Republic of China (Taiwan) 中華民國外交部 - 全球資訊網英文網”. Ministry of Foreign Affairs, Republic of China (Taiwan) 中華民國外交部 - 全球資訊網英文網. https://www.mofa.gov.tw/en/CountryInfoEn.aspx?CASN=7F220D7E656BE749&n=8BE86319074BA343&sms=A76B7230ADF29736&s=5FFD3F069D988527. Läst 6 december 2017. 
  9. ^ "Position of MFA to Issue of Jerusalem" Arkiverad 7 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Ministry of Foreign Affairs of the Czech Republic. Retrieved 7 December 2017.
  10. ^ Schmemann, Serge (2 mars 1997). ”A New Struggle For Jerusalem”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1997/03/02/weekinreview/a-new-struggle-for-jerusalem.html. Läst 6 december 2017. 
  11. ^ ”Island nation Vanuatu recognizes Jerusalem as Israel’s capital – Israel Hayom”. www.israelhayom.com. http://www.israelhayom.com/site/newsletter_article.php?id=42819. Läst 6 december 2017. 
  12. ^ Kellerman, Aharon (1993) (på engelska). Society and Settlement: Jewish Land of Israel in the Twentieth Century. State University of New York Press. ISBN 0-7914-1295-4 
  13. ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 78. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018 
  14. ^ ”Palestinian Territories” (på engelska). www.state.gov. Arkiverad från originalet den 15 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180215062236/https://www.state.gov/p/nea/ci/pt/. Läst 17 februari 2018. 
  15. ^ http://www.un.org/Depts/Cartographic/map/profile/israel.pdf
  16. ^ FN:s Säkerhetsråds Resolution 478
  17. ^ FN:s Generalförsamlings Resolution 63/30
  18. ^ Jerusalem, Nationalencyklopedin (läst 13 oktober 2018)
  19. ^ Israels självständighetsförklaring
  20. ^ Norstedts uppslagsbok 1948
  21. ^ Nordisk familjebok 1952-55 års upplaga, bd.11 sp.204
  22. ^ Benny Morris (2008). 1948: a history of the first Arab-Israeli war. Yale University Press. sid. 66, 67, 72, 73.
  23. ^ Förenta Nationerna: The Question of Palestine: Brochure DPI/2517/Rev.1: Chapter 2, The Plan of Partition and end of the British Mandate.
  24. ^ Sami Hadawi, Bitter Harvest: A Modern History of Palestine, Olive Branch Press, (1989)1991. sid. 76.
  25. ^ Armistice Lines (1949-1967). Israel Ministry of Foreign Affaris.
  26. ^ Six-Day War: Threats
  27. ^ Sexdagarskriget, Populärhistoria.
  28. ^ Sexdagarskriget, Nationalencyklopedin (läst 13 oktober 2018)
  29. ^ Six-Day War: Egypt Closes Gulf
  30. ^ Peace with Egypt
  31. ^ Israel's Disengagement from Gaza and North Samaria
  32. ^ Jerusalem, Nationalencyklopedin (läst 17 oktober 2018)
  33. ^ Golanbergen Arkiverad 18 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine., Nationalencyklopedin (läst 13 oktober 2018)
  34. ^ ”Basic Law- The Knesset -1958--updated translation” (på engelska). State of Israel. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214103947/http://mfa.gov.il/MFA/MFAArchive/1950_1959/Basic%20Law-%20The%20Knesset%20-1958-%20-%20updated%20translatio/. Läst 23 januari 2016. 
  35. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320110431/http://elyon2.court.gov.il/files/02/800/112/L09/02112800.L09.pdf. Läst 25 april 2012. 
  36. ^ http://knesset.gov.il/description/eng/eng_mimshal_yesod.htm
  37. ^ ”Palestinian workers from Gaza stranded in Israel after permits revoked” (på engelska). Middle East Eye. https://www.middleeasteye.net/news/israel-palestine-war-gaza-workers-permits-revoked. Läst 1 januari 2024. 
  38. ^ ”Israel’s population almost 10 million, no longer a small country” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 25 april 2023. https://www.jpost.com/israel-news/article-740219. Läst 9 december 2023. 
  39. ^ Nations, United (2022-09-08) (på engelska). Human Development Report 2021-22. https://hdr.undp.org/content/human-development-report-2021-22. Läst 21 oktober 2023. 
  40. ^ ”Israel and the IMF” (på engelska). IMF. https://www.imf.org/en/Countries/ISR. Läst 18 oktober 2023. 
  41. ^ ”Home” (på engelska). worldhappiness.report. 20 juni 2023. https://worldhappiness.report/. Läst 27 oktober 2023. 
  42. ^ ”Global Wealth Report” (på engelska). Credit Suisse. https://www.credit-suisse.com/about-us/en/reports-research/global-wealth-report.html. Läst 1 november 2023. 
  43. ^ ”World Competitiveness Ranking - IMD business school for management and leadership courses” (på amerikansk engelska). www.imd.org. 20 april 2023. https://www.imd.org/centers/wcc/world-competitiveness-center/rankings/world-competitiveness-ranking/. Läst 1 november 2023. 
  44. ^ WIPO. ”Global Innovation Index 2023, 15th Edition” (på engelska). www.wipo.int. https://www.wipo.int/global_innovation_index/en/2023/index.html. Läst 1 november 2023. 
  45. ^ Marc Getzoff (9 augusti 2023). ”Most Technologically Advanced Countries In The World 2023” (på amerikansk engelska). Global Finance Magazine. https://gfmag.com/data/non-economic-data/most-advanced-countries-in-the-world/. Läst 15 november 2023. 
  46. ^ FAIR Team (6 september 2023). ”Top 10 Richest Countries in Asia [2023”] (på brittisk engelska). FAIR. https://fairbd.net/top-10-richest-countries-in-asia/. Läst 20 november 2023. 
  47. ^ ”Best Education System in the World - Top 20 Countries for Education” (på engelska). Upgrad abroad. https://www.upgradabroad.com/articles/best-education-system-in-the-world/. Läst 28 november 2023. 
  48. ^ Nations, United (på engelska). Human Development Index. https://hdr.undp.org/data-center/human-development-index. Läst 28 november 2023. 
From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne