Ivalde

Ivalde (fvn Ívaldi, genitiv Ívalda) är troligen en dvärg eller svartalv i nordisk mytologi. Finnur Jónsson kallar honom en ”ukendt mytisk person”.^[1] Hans namn nämns endast en gång i den poetiska Eddan (Grímnismál 43) samt tre gånger i Snorres Edda (Gylfaginning 43 och Skáldskaparmál 7 och 35). I samtliga fall står namnet i genitiv, vilket beror på att det inte är Ivalde själv som åsyftas utan hans söner, de så kallade Ivaldesönerna (Ívaldasynir). Dessa var dvärgar, enligt Snorre Sturlasson, och dessutom mästersmeder. Det var de som tillverkade några av gudarnas dyrbaraste klenoder – alla med magiska egenskaper:

1. Åt Frej smidde de skeppet Skidbladner samt galten Gyllenborst med borst av guld.
2. Åt Oden smidde de spjutet Gungner samt ringen Draupner, som var nionde natt ”födde” åtta lika tunga ringar av guld.
3. Åt Tor smidde de hammaren Mjölner samt hår av skinande guld åt hans hustru.^[2]

Antalet Ivaldesöner omtalas inte. Snorre nämner namnen på två av dem, Brokk och Eitre (alternativt Brokk och Sindre). Det är dock möjligt att Ivalde har tänkts vara en mytisk stamfader för hela dvärgsläktet, varför Ívaldasynir skulle kunna betyda dvärgar i största allmänhet^[3] – ungefär som ”Adams barn” i kristen diktning har kommit att betyda ”människor”.