Back Jennifer Doudna Afrikaans Даудна, Дженнифер ALT جنيفر داودنا Arabic جينيفر دودنا ARZ জেনিফাৰ ডাউডনা Assamese Jennifer Doudna AST Cennifer Dudna Azerbaijani جنیفر دودنا AZB Джэніфер Даўдна Byelorussian Дженифър Даудна Bulgarian
Jennifer Doudna  | |
.jpg) Jennifer Doudna, 2016. | |
| Född | Jennifer Anne Doudna 19 februari 1964[1][2] (61 år) Washington, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University, filosofie doktor, [3] Pomona College, kandidatexamen, [3] Hilo High School  |
| Sysselsättning | Biokemist[3], kemist[3], universitetslärare[3], molekylärbiolog[3], kristallograf[3] |
| Befattning | |
| Styrelsemedlem (2018–)[4] | |
| Arbetsgivare | University of California, San Francisco Howard Hughes Medical Institute[3] Yale University (1994–2002)[3] University of California, Berkeley (2002–)[3][5] |
| Make | Jamie H. D. Cate[6] |
| Utmärkelser | |
| Breakthrough Prize in Life Sciences, 2014 Wolfpriset i medicin, 2020 Nobelpriset i kemi, 2020 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Jennifer Anne Doudna, född 19 februari 1964 i Washington, D.C., är en amerikansk forskare i molekylärbiologi.
Jennifer Doudna växte upp i Hilo på Hawaii. Hon tog 1985 en kandidatexamen i kemi vid Pomona College[7] i Claremont i Kalifornien, och disputerade 1989 i biokemi på Harvard University[8]. Hon blev docent i molekylärbiologi och biokemi vid Yale University 1994[9] och 2002 blev hon professor i samma ämnen vid University of California, Berkeley[9], där hon forskar framför allt på tre områden: CRISPR-systemet, RNA-interferens och MikroRNA.[10]
Jennifer Doudna har arbetat med att förstå den biologiska funktionssättet av ribonukleinsyror, molekyler som medverkar i att överföra genetisk information och reglera andra processer i cellerna.
Doudna tilldelades 2020 Nobelpriset i kemi tillsammans med Emmanuelle Charpentier[11] med motiveringen ”för utveckling av en metod för genomeditering”[12].
År 2018 utkom hennes bok Sprickan i skapelsen på Volante förlag, där hon beskriver upptäckten av gensaxen tillsammans med journalisten Samuel Stenberg.[13]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jennifer-Doudnatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 32225, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Biography of Jennifer A. Doudna, vol. 101, 49, Proceedings of the National Academy of Sciences, 1 december 2004, s. 16987-16989, 10.1073/PNAS.0408147101, PubMed-ID: 15574498.[källa från Wikidata]
- ^ proxy statement, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, vcresearch.berkeley.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, breakthroughprize.org , läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Claremont, Pomona College 333 N. College Way; Ca 91711 (13 oktober 2020). ”Nobel Laureate Jennifer Doudna ’85 Forged Path for Pomona Students to Follow” (på engelska). Pomona College in Claremont, California - Pomona College. https://www.pomona.edu/news/2020/10/19-nobel-laureate-jennifer-doudna-85-forged-path-pomona-students-follow. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Rosenberg, John S. (7 oktober 2020). ”Jennifer A. Doudna, Ph.D. ’89, and Emmanuelle Charpentier Share Chemistry Nobel” (på engelska). Harvard Magazine. https://www.harvardmagazine.com/2020/10/jennifer-a-doudna-ph-d-89-shares-chemistry-nobel-prize. Läst 9 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Jennifer Doudna | Gruber Foundation”. gruber.yale.edu. https://gruber.yale.edu/genetics/jennifer-doudna. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”The Doudna Lab”. http://rna.berkeley.edu/. Läst 26 augusti 2012.
- ^ ”Nobelpriset i kemi 2020” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 7 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-chemistryprize2020-swedish.pdf. Läst 7 oktober 2020.
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 2020” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2020/161307-press-release-swedish/. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”Sprickan i skapelsen”. Volante. http://volante.se/bocker/sprickan-i-skapelsen/. Läst 11 december 2020.