Judith Butler |
Judith Butler, 17 april 2018. |
Född | 24 februari 1956[1][2][3] (68 år) Cleveland[4], USA |
---|
Medborgare i | USA |
---|
Utbildad vid | Bennington College Yale University, filosofie kandidat Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg ![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Arbcom_ru_editing.svg/10px-Arbcom_ru_editing.svg.png) |
---|
Sysselsättning | Filosof[5], konstteoretiker[5], journalist, queer theorist, samhällsvetare[4], psykolog[6], kvinnosakspolitiker[5], sociolog, litteraturkritiker, författare, universitetslärare[4], psykoanalytiker[6] |
---|
Arbetsgivare | Wesleyan University University of California, Berkeley European Graduate School |
---|
Noterbara verk | Genustrubbel |
---|
Partner | Wendy Brown |
---|
Utmärkelser |
---|
Brudner Prize (2004) Hedersdoktor vid Université Paris-Diderot (2011)[7] Hedersdoktor vid Université Bordeaux-Montaigne (2011)[8] Theodor W. Adorno-priset (2012)[9] Hedersdoktor vid McGill University (2013) Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet (2013) Hedersdoktor vid Fribourgs universitet (2014) Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2015) Albertus-Magnus-Professur (2016)[9] Kataloniens internationella pris (2021)[10] Riddare av Arts et Lettres-orden Guggenheimstipendiet[11] |
Redigera Wikidata |
Judith Butler, född 24 februari 1956[12] i Cleveland i Ohio,[13] är en amerikansk filosof[12] och professor i retorik och litteraturvetenskap vid University of California i Berkeley. Hen[14] är en av de främsta företrädarna för queerteori, och hens skrivande kring feministisk teori och sexualitetsstudier fick stor spridning från och med boken Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity (1990).[12]
Butler har undersökt hur språket är med och konstruerar människans kön och sexualitet. Psykosociala normer är med och materialiserar "kvinnor" eller "män". Butler kritiserar hur vårt tvåkönssystem har sin grund i en heterosexuell melankoli som omöjliggör gränsöverskridande identifikationer och tvingar oss att se på "man" och "kvinna" som binära oppositioner.
Efter 11 september-attackerna och kriget mot terrorismen har Butler gjort sig känd som en uttalad kritiker av den amerikanska regeringens militära interventioner i Mellanöstern, av islamofobi och Israel.[15] På senare år har hens böcker ofta kretsat kring icke-våld.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6x18mcz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Judith-Butlertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: butler-judith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 119237873, läst: 20 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 116609, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2009507994, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, fr.u-paris.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.u-bordeaux-montaigne.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, amp.phil-fak.uni-koeln.de , läst: 19 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ccma.cat .[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: judith-butler.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Judith Butler - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/judith-butler. Läst 17 januari 2023.
- ^ Ryzik, Melena (22 augusti 2012). ”Pussy Riot Was Carefully Calibrated for Protest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2012/08/26/arts/music/pussy-riot-was-carefully-calibrated-for-protest.html. Läst 17 januari 2023.
- ^ Szorenyi, Anna. ”Judith Butler: their philosophy of gender explained” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/judith-butler-their-philosophy-of-gender-explained-192166. Läst 18 januari 2023.
- ^ Aron Lund (6 juni 2011). ”Judith Butler: Osäkra liv”. Expressen. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609041019/http://www.expressen.se/kultur/1.2460501/judith-butler-osakra-liv. Läst 7 juni 2011.