Judith Butler

Judith Butler
Judith Butler, 17 april 2018.
Född24 februari 1956[1][2][3] (68 år)
Cleveland[4], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidBennington College
Yale University, filosofie kandidat
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningFilosof[5], konstteoretiker[5], journalist, queer theorist, samhällsvetare[4], psykolog[6], kvinnosakspolitiker[5], sociolog, litteraturkritiker, författare, universitetslärare[4], psykoanalytiker[6]
ArbetsgivareWesleyan University
University of California, Berkeley
European Graduate School
Noterbara verkGenustrubbel
PartnerWendy Brown
Utmärkelser
Brudner Prize (2004)
Hedersdoktor vid Université Paris-Diderot (2011)[7]
Hedersdoktor vid Université Bordeaux-Montaigne (2011)[8]
Theodor W. Adorno-priset (2012)[9]
Hedersdoktor vid McGill University (2013)
Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet (2013)
Hedersdoktor vid Fribourgs universitet (2014)
Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2015)
Albertus-Magnus-Professur (2016)[9]
Kataloniens internationella pris (2021)[10]
Riddare av Arts et Lettres-orden
Guggenheimstipendiet[11]
Redigera Wikidata

Judith Butler, född 24 februari 1956[12] i Cleveland i Ohio,[13] är en amerikansk filosof[12] och professor i retorik och litteraturvetenskap vid University of California i Berkeley. Hen[14] är en av de främsta företrädarna för queerteori, och hens skrivande kring feministisk teori och sexualitetsstudier fick stor spridning från och med boken Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity (1990).[12]

Butler har undersökt hur språket är med och konstruerar människans kön och sexualitet. Psykosociala normer är med och materialiserar "kvinnor" eller "män". Butler kritiserar hur vårt tvåkönssystem har sin grund i en heterosexuell melankoli som omöjliggör gränsöverskridande identifikationer och tvingar oss att se på "man" och "kvinna" som binära oppositioner.

Efter 11 september-attackerna och kriget mot terrorismen har Butler gjort sig känd som en uttalad kritiker av den amerikanska regeringens militära interventioner i Mellanöstern, av islamofobi och Israel.[15] På senare år har hens böcker ofta kretsat kring icke-våld.

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6x18mcz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Judith-Butlertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: butler-judith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 119237873, läst: 20 juli 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 116609, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2009507994, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, fr.u-paris.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.u-bordeaux-montaigne.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, amp.phil-fak.uni-koeln.de , läst: 19 juli 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.ccma.cat .[källa från Wikidata]
  11. ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: judith-butler.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c] ”Judith Butler - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/judith-butler. Läst 17 januari 2023. 
  13. ^ Ryzik, Melena (22 augusti 2012). ”Pussy Riot Was Carefully Calibrated for Protest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2012/08/26/arts/music/pussy-riot-was-carefully-calibrated-for-protest.html. Läst 17 januari 2023. 
  14. ^ Szorenyi, Anna. ”Judith Butler: their philosophy of gender explained” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/judith-butler-their-philosophy-of-gender-explained-192166. Läst 18 januari 2023. 
  15. ^ Aron Lund (6 juni 2011). ”Judith Butler: Osäkra liv”. Expressen. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609041019/http://www.expressen.se/kultur/1.2460501/judith-butler-osakra-liv. Läst 7 juni 2011. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne