Karelens historia avser det kulturella och geopolitiska området Karelen inom nuvarande Finland och nordvästra Ryssland.
Karelen ligger huvudsakligen inom nordiska och ryska barrskogsbältet, vilket var rikt på naturresurser för befolkningen under förhistorisk tid. Brytningen av koppar i Karelen började under första århundradet efter Kristi födelse. Regionen beboddes ursprungligen av den finsk-ugriska folkstammen karelarna. Det karelska folkets historia i Karelen kan härledas till 700-talet – 600-talet före Kristus. Vid slutet av första århundradet efter Kristus hade Karelen en befolkning av finsk-ugriska stammar. Karelerna kristnades av rysk-ortodoxa missionärer från Novgorod.
Ett 50-tal boplatser från stenåldern och ett 40-tal fornborgar har hittats i Karelen.[1] Flertalet landborgar uppfördes mellan 1100 och 1323.[2] Arkeologiska karelska fynd omfattar yxor, broscher och ornamentsföremål från perioden mellan åren 1000 och 1400.[3]