Karl Popper |
|
Född | Karl Raimund Popper 28 juli 1902[1][2][3] Wien, Österrike |
---|
Död | 17 september 1994[4][5][6] (92 år) London, Storbritannien |
---|
Begravd | Lainzer Kirkegårds begravelsessal[7] |
---|
Medborgare i | Cisleithanien, Österrike[8], Storbritannien[9][8] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
---|
Utbildad vid | Wiens universitet[10] Universitetet i Cambridge Wiens universitet, filosofie doktor, [10]  |
---|
Sysselsättning | Filosof[11][12], sociolog, matematiker[8], universitetslärare, vetenskapsfilosof[13], författare, lärare[8] |
---|
Arbetsgivare | King's College London University of Canterbury (1937–1945)[14] London School of Economics and Political Science (1946–)[10] University of London (1949–1969)[10] |
---|
Noterbara verk | Logik der Forschung[13] och Det öppna samhället och dess fiender[13][14] |
---|
Maka | Josefine Anna Henninger (g. 1930–)[10] |
---|
Föräldrar | Simon Siegmund Carl Popper[15] Jenny Popper[15] |
---|
Utmärkelser |
---|
Se lista |
Redigera Wikidata |
Sir Karl Raimund Popper, född 28 juli 1902 i Wien, död 17 september 1994 i London, var en österrikiskfödd brittisk filosof, vetenskapsteoretiker och politisk teoretiker. År 1928 doktorerade Karl Popper i psykologi och fick sedermera ämneskompetens i matematik och fysik.[16] Popper var en av de mest inflytelserika vetenskapsfilosoferna under 1900-talet, tillsammans med bland andra Thomas Samuel Kuhn och Imre Lakatos.[17] Han underströk falsifierbarhet som grunden för vetenskaplig verksamhet. I sina politiskt-filosofiska böcker Det öppna samhället och dess fiender levererade han stark kritik mot all form av auktoritarism. Han vänder sig särskilt mot Platon, Hegel och Marx.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 440784.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6br8tcd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 440784, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6br8tcd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ NNDB person-ID: 164/000087900.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118595830, läst: 6 december 2024.[källa från Wikidata]
- ^ NNDB, NNDB person-ID: 164/000087900.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, Stanford Encyclopedia of Philosophy-ID: popper.[källa från Wikidata]
- ^ abART person-ID: 75502.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Popper.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, popper-prior.nz .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.famousscientists.org .[källa från Wikidata]
- ^ Andreasson, Johansson, Jesper, Thomas (29 februari 2024). Vetenskapsteori: Grunder och Tillämpning. sid. 62. Läst 29 februari 2024
- ^ Magee, Bryan (1973) (på engelska). Popper. Fontana modern masters, 99-0110374-6. London: Fontana/Collins. Libris 4464340. ISBN 0-00-632993-4