Kaspiska havet | |
Kaspiska sjön | |
Endorheisk sjö | |
Satellitbild över Kaspiska havet.
| |
Länder | Azerbajdzjan, Iran, Kazakstan, Ryssland, Turkmenistan |
---|---|
Städer | Baku, Rasht, Aktau, Machatjkala, Türkmenbaşy |
Koordinater | 41°N 51°Ö / 41°N 51°Ö |
Källa | Volga |
- höjdläge | −28 m ö.h. |
Utflöde | Genom avdunstning |
Längd | 1 200 km |
Bredd | 435 km |
Medeldjup | 184 m |
- Maximalt djup | 1 025 m[1] |
Volym | 78 200 km³ ? |
Flodbäcken | 3 626 000 km² |
Area | 371 000 km²[1] |
Geonames | 630671 |
Kaspiska havets avrinningsområde.
|
Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km²[1] och en volym på 78 200 km3.[2] Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.[1]
Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent,[1] ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).[3][4] Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.
Föroreningar från oljeindustrin och dammar i floder som rinner ut i den har skadat dess ekologi. Det förutspås att under 2000-talet kommer havets djup att minska med 9–18 m på grund av den globala uppvärmningen och processen med ökenspridning, vilket orsakar en ekocid.[5][6]