Kefir

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Kefir är en form av kulturmjölk som tillverkas med hjälp av kefirkorn eller kefirgryn som tillsättes i mjölk och sedan silas ifrån och återanvänds vid nästa kefirtillverkning.^[1]

Det finns många olika typer av mikroorganismer som används till kefir, men bakterien Lactobacillus acidophilus och jästsvampen Saccharomyces kefir är vanliga. Kefir har en jästaktig smak och är mest populär i Östeuropa. Kefir går att tillverka av nästan alla slags mjölksorter såsom exempelvis getmjölk, komjölk, hästmjölk, sojamjölk och kokosmjölk. Enligt vissa bör man använda sig av opastöriserad eller lågpastöriserad mjölk som är ohomogeniserad och ekologisk^[2].

Kefir innehåller rikligt med laktobaciller som bidrar till en sund och hälsosam tarmflora. Kefir har visat sig kunna modulera immunförsvaret och minska infektioner orsakade av virus som Zika, hepatit C och influensa, enligt en sammanställning av studier, som publicerades år 2020^[3]. I den sammanställningen pekar forskare mot att kefir skulle kunna vara en lovande strategi för behandling av COVID-19-patienter.

Vassla från kefir är utmärkt att starta surdeg eller surkål med och hjälper till så att syrajäsningen kommer igång redan efter några timmar. Kefirgrynen kallas även tibetansk svamp eller kefirsvamp.