Kobolt |
|
---|
Elektrolytiskt raffinerat kobolt.
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 58,933194(3)[1] u |
---|
Utseende | Hård glänsande grå metall |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 8,90 g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 8,86 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 1 768 K (1 495 °C) |
---|
Kokpunkt | 3 200 K (2 927 °C) |
---|
Molvolym | 6,67 × 10−6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 17,2[2] kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 390[3] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 421[4] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 24,81 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
1 790
|
1 960
|
2 165
|
2 423
|
2 755
|
3 198
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 135 (152) pm |
---|
Kovalent radie | Low-spin: 126 ± 3 pm High-spin: 150 ± 7 pm |
---|
Elektronaffinitet | 63,7 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 760,4 kJ/mol Andra: 1 648 kJ/mol Tredje: 3 232 kJ/mol Fjärde: 4 950 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 5[5] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar] 3d7 4s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 15, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | −3, −1, +1, +2, +3, +4, +5[6] |
---|
Oxider (basicitet) | (amfoterisk) |
---|
Elektronegativitet | 1,88 (Paulingskalan) 1,84 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −0,28 V (Co2+ + 2 e− → Co) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Hexagonal tätpackad (hcp)
|
---|
Ljudhastighet | 4720 m/s |
---|
Termisk expansion | 13 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 100 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 16,7 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 62,4 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Ferromagnetisk |
---|
Youngs modul | 209 GPa |
---|
Skjuvmodul | 75 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 180 GPa |
---|
Poissons konstant | 0,31 |
---|
Mohs hårdhet | 5 |
---|
Vickers hårdhet | 1043 MPa |
---|
Brinells hårdhet | 470–3000 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-48-4 |
---|
Pubchem | 104730 |
---|
RTECS-nummer | GF8750000 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Från tyska Kobold, ”goblin”.[7][8] |
---|
Upptäckt | Georg Brandt (1732) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H334, H317, H413 |
---|
P-fraser | P261, P280, P342+311 |
---|
|
R-fraser | R42/43, R53 |
---|
S-fraser | S(2), S22, S24, S37, S61 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Kobolt är ett hårt, silvergrått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curietemperatur på 1 388 K (1 115 °C).
- ^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.
- ^ J.D. Donaldson, D. Beyersmann: Cobalt and Cobalt Compounds in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_281.pub2.
- ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
- ^ Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan (1997). Chemistry of the Elements (2nd). Butterworth-Heinemann. sid. 1117–1119. ISBN 0-08-037941-9
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary