Kriminologisk konfliktteori postulerar att kriminalisering som samhällsfenomen alltid har sin grund i konflikter och att kriminalisering alltid tjänar den eller de styrande samhällsklasserna. Således kriminaliseras handlingar som står i konflikt med de intressen som de med makt att påverka politiken och därmed lagen har. I linje med kritisk teori, marxistisk kriminologi och kritisk kriminologi sker analysen av brott och straff utifrån perspektivet att samhället kan delas in i förtryckta och privilegierade grupper. Teorin hade sin storhetstid i USA på 1960- och 70-talet. Den återfinns i och berör främst sociologi och kriminologi.[1]
Konfliktteori har sin grund i Karl Marx idéer om olika klasskonflikter i det kapitalistiska samhället. Inom kriminologi finns det huvudsakligen tre stycken grenar, och dessa omfattar kultur-, grupp- och klasskonflikter. Den kriminologiska konfliktteorin menar att kriminalitet förstås utifrån grupper och klassers olika intressen i samhället, och hur dessa intressen sedan uttrycks i lagen. Det vill säga att personer med makt och socioekonomiska privilegier tenderar att ha större inflytande i stiftandet av lagar. Detta sker på de lägre samhällsklassernas bekostnad. Detta resulterar i att vad som anses vara kriminellt återspeglar de maktstrukturer och vilka maktförhållanden som råder.[1]
- ^ [a b] McLaughlin, Eugene & John Muncie (red). [2019]. The SAGE dictionary of criminology. Upplaga 4. Los Angeles: SAGE. ISBN 9781526436726, ”Conflict theory”, sid 84-85