Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala | |
Förkortning | KVS, ledamöter LVS |
---|---|
Motto | Collecta refundit (Samla och ge ut) |
Bildad | 1710 |
Grundare | Erik Benzelius den yngre |
Typ | Lärt samfund |
Säte | Uppsala |
Position | 59°51′31.29″N 17°37′55.57″Ö / 59.8586917°N 17.6321028°Ö |
Præses Illustris | Carl XVI Gustaf |
1:a Hedersledamot | Kronprinsessan Victoria |
Preses | Agneta Siegbahn |
Vice preses | Hans Kronning |
Ständig sekreterare | Jonas Bergquist |
Webbplats | https://www.vetenskapssocietetenuppsala.se |
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS) är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna. De första stegen mot akademiens tillkomst togs 1710.
Enligt portalparagrafen i Societetens stadgar har den till uppgift att främja vetenskaplig forskning, i främsta rummet inom matematik, naturvetenskap och medicin, samt rörande Sveriges natur och forntid. Societeten söker verka för sin uppgift genom:
Societeten har 130 ordinarie svenska ledamöter och 100 utländska. Ledamöterna är indelade i fyra klasser: den fysisk-matematiska klassen (40 ordinarie svenska och 40 utländska ledamöter), naturalhistorisk-medicinska klassen (50/40), historisk-arkeologiska klassen (20/10) och teknisk-ekonomiska klassen (20/10). Den naturalhistorisk-medicinska klassen har två delar: delen för medicin (30 ordinarie svenska ledamöter) och delen för övrig naturalhistoria (20). När en ordinarie svensk ledamot uppnår 70 års ålder blir platsen ledig för nytt inval.
Societeten sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala.
Societeten delar ut ett antal priser och belöningar. Det äldsta är Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803. Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta pris tillsammans med Thuréuspriserna, tillkomna genom en donation från makarna Sven och Lily Thuréus. Societeten delar också ut det Bergstedska priset, Thalénska priset och Benzeliusbelöningarna.