Kurt Hamrin | ||||
Kurt Hamrin, 1970. | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Kurt Roland Hamrin | |||
Smeknamn | Kurre | |||
Födelsedatum | 19 november 1934 | |||
Födelseort | Stockholm, Sverige | |||
Dödsdatum | 4 februari 2024 (89 år) | |||
Dödsort | Florens, Italien | |||
Längd | 170 cm | |||
Position | Yttermittfältare | |||
Juniorlag | ||||
| ||||
Seniorlag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. |
Kurt Roland "Kurre" Hamrin, född 19 november 1934 i Stockholm i Sverige, död 4 februari 2024 i Florens i Italien,[1][2] var en svensk fotbollsspelare. Han spelade – oftast som högerytter – i svensk och italiensk ligafotboll mellan 1952 och 1971. På 32 matcher med svenska landslaget gjorde han 17 mål.[3][4]
Kurt Hamrin var Sveriges bäste högerytter under större delen av 1950- och 1960-talen.[5] Han var en av stjärnorna när Sverige gick till VM-final på hemmaplan 1958.[5] I semifinalen på Nya Ullevi gjorde han ett konstmål där han på egen hand gick igenom det västtyska försvaret och befann sig på kortlinjen varifrån han skruvade in bollen i mål – en klassiker bland svenska fotbollsmål, dock med god hjälp av Lennart Hylands målande radioreferat.[5]
Då tidningen France Football efter VM 1958 valde Årets bästa spelare i Europa fick Raymond Kopa från VM-bronslaget Frankrike och Europacupvinnarlaget Real Madrid flest röster, medan Hamrin kom på delad fjärde plats tillsammans med walesaren John Charles, som med Juventus vann skytteligan i Serie A under säsongen 1957-58. Förutom Hamrin har endast fyra andra svenskar placerat sig bland de fem bästa vid valet av Årets bästa spelare i Europa: Agne Simonsson (Örgryte) var femte 1959, Ove Kindvall (Feyenoord) fjärde 1969, Tomas Brolin (Parma) fjärde 1994 och Zlatan Ibrahimović (PSG) var fjärde 2013.