Back شعير الرمال الزاحف Arabic شعير الرمال الزاحف ARZ Elytrigia repens AST Elymus repens Azerbaijani سورونن آیریق اوْتو AZB Varpotė BAT-SMG Пырнік паўзучы Byelorussian ইলাইমাস রেপেনস Bengali/Bangla Pirevina BS Agram prim Catalan
| Kvickrot | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Kvickrotsläktet Elytrigia |
| Art | Kvickrot E. repens |
| Underart | ssp. repens ssp. arenosa (Spenn.) |
| Vetenskapligt namn | |
| [[wikispecies:Elytrigia repens (L.) Desv. ex Nevski|§]] Elytrigia repens (L.) Desv. ex Nevski | |
| Synonymer | |
|
Agropyron repens (L.) Beauv. Elymus repens (L.) Gould Triticum repens L. | |
Kvickrot (Elytrigia repens (L.) Desv. ex Nevski) är ett perent C3-gräs. Den är ursprungligen från Europa, men är numera utspridd över större delen av världen, framförallt i den tempererade zonen.[1][2] Kvickrot har förökning i såväl sexuell form genom frön som i asexuell form genom underjordiska stamdelar. De underjordiska stamdelarna, rhizom, fungerar även som lagringsorgan; främst för kolhydrater. Att rhizomen skjuter nya skott om de sönderdelas och att herbicider generellt inte lagras ner i rhizomen gör att kvickrot är relativt motståndskraftig mot de flesta herbicider och jordbearbetningsmetoder. Därför var kvickrot ett stort problem inom både jordbruket och trädgårdsodlingen innan glyfosat upptäcktes och togs i bruk på 1970- och 1980-talen. Numera anses kvickrot främst vara ett problem inom ekologisk odling, där den, tillsammans med andra perenna ogräs, ses som ett av de främsta hindren för ett jordbearbetningsfritt jordbruk.[3][4]
- ^ ”Discoverlife.org”. http://www.discoverlife.org/mp/20q. Läst 15 Oktober 2014.
- ^ Werner & Rioux (1977). ”The Biology of Canadian Weeds. 24. - Agropyron repens (L.) Beauv.” (på Engelska) (
PDF). Canadian Journal of Plant Science 57 (3): sid. 905-919. doi:. https://cdnsciencepub.com/doi/pdf/10.4141/cjps77-130.
- ^ Gruber & Claupein (2009). ”Effect of tillage intensity on weed infestation in organic farming”. Soil and Tillage Research 105 (1): sid. 104–111. doi:.
- ^ Boström & Fogelfors (1999). ”Type and time of autumn tillage with and without herbicides at reduced rates in southern Sweden: 2. Weed flora and diversity”. Soil and Tillage Research 50 (3-4): sid. 283–293. doi:.
