Back ليوبولد فون زاخر مازوخ Arabic ليوبولد فون زاخر مازوخ ARZ Leopold fon Zaxer-Mazox Azerbaijani Леапольд фон Захер-Мазох Byelorussian Леапольд фон Захер-Мазох BE-X-OLD Леополд фон Захер-Мазох Bulgarian Leopold von Sacher-Masoch Breton Leopold von Sacher-Masoch Catalan Leopold von Sacher-Masoch Czech Leopold von Sacher-Masoch Danish
| Leopold von Sacher-Masoch | |
 | |
| Född | 27 januari 1836[1][2][3] Lviv[4] |
|---|---|
| Död | 9 mars 1895[1][2][3] (59 år) Lindheim, Tyskland |
| Begravd | Lindheim Castle |
| Andra namn | Charlotte Arand[5] och Zoë von Rodenbach[5] |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike |
| Utbildad vid | Graz universitet, doktorsexamen,  |
| Sysselsättning | Journalist, universitetslärare, författare[6], historiker |
| Arbetsgivare | Graz universitet Lvivs universitet |
| Noterbara verk | Venus i päls |
| Maka | Wanda von Sacher-Masoch (g. 1873–1887)[7] |
| Föräldrar | Leopold Johann Nepomuk von Sacher Caroline Josepha von Masoch |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
.jpg){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
Leopold von Sacher-Masoch, född 27 januari 1836 i Lemberg (dagens Lviv), död 9 mars 1895 i Frankfurt am Main, var en österrikisk författare och journalist. Han är känd för romanen Venus i päls (tyska: Venus im Pelz). Termen masochism, efter Sacher-Masoch, myntades 1886 av psykiatern Richard von Krafft-Ebing.[8] Sacher-Masoch och hans älskarinna baronessan Fanny Pistor hade ett förhållande där han var hennes slav. Ordet masochism kommer från hans sexuellt undergivna livsstil.
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61866td, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 113887797, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Babelio, Babelio författar-ID: 55823, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000092032, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Deutsche Biographie-ID: 118604570.[källa från Wikidata]
- ^ Krafft-Ebing, Richard von (1886) (på tyska). Psychopathia sexualis: eine klinisch-forensische Studie. Stuttgart: Enke. Libris 1533913