Lewiskulspruta | |
![]() | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Kulsprutegevär |
Ursprungsland | ![]() ![]() |
Tjänstehistoria | |
Brukstid | 1914 – 1953 |
Används av | Australien, Belgien, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Honduras, Irland, Italien, Israel, Jugoslavien, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Nicaragua, Norge, Portugal, Sovjetunionen, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Tyskland och USA |
Medverkan i krig | Första världskriget, Emukriget, banankrigen, andra världskriget, Koreakriget och 1948 års arabisk-israeliska krig |
Era | Första världskriget |
Produktionshistoria | |
Designer | Isaac Newton Lewis |
Designdatum | 1911 |
Tillverkare | Birmingham Small Arms, Savage Arms Company |
Produktionsperiod | 1913 – 1942 |
Antal tillverkade | ~ 150 000 |
Specifikationer | |
Kaliber | .303 British, .30-06 Springfield, 7,92mm Mauser |
Piplängd | 670 mm |
Magasin | Tallriksmagasin om 47 eller 97 patroner |
Låsmekanism | Gaslås |
Längd | 1282 mm |
Vikt | 11,8 kg |
Eldhastighet | 550 skott/min |
Utgångshastighet | 740 m/s |
Lewiskulsprutan (engelska: The Lewis Gun) är ett kulsprutegevär från 1911 som användes av båda sidor under första världskriget och senare av många andra länder fram till Koreakriget under början av 1950-talet. Vapnet använder tallriksmagasin och är traditionellt försedd med en kylmantel över pipan som leder ut varmluft och drar in kalluft. Kylmanteln är främst avsedd för bruk på marken, såsom i luftvärnsstativ eller som understödsvapen med stödben, och är traditionellt borttagen hos vapen avsedda för bruk på stridsflygplan, då motströmmande vind i luften ger tillräcklig kylning för öppen pipa.