Litium |
|
---|
Ren litiummetall, här förvarad i paraffinolja för att förhindra oxidation.
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 6,94 (6,938–6,997)[1][2] u |
---|
Utseende | Silvervit |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 0,534[3] g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 0,512 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 453,65 K (180,5 °C) |
---|
Kokpunkt | 1 603 K (1 330 °C) |
---|
Kritisk punkt | 3 220 K (2 946,85 °C) 67 MPa (extrapolerad) |
---|
Molvolym | 13,02 × 10−6 m³/mol |
---|
Värmevärde | −298 J/(kg × K) |
---|
Smältvärme | 3 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 147,1 kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 3 482[4] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 24,86 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
797
|
885
|
995
|
1 144
|
1 337
|
1 610
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 152 pm |
---|
Kovalent radie | 128 pm |
---|
van der Waalsradie | 182 pm |
---|
Elektronaffinitet | 59,6 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 520,2 kJ/mol Andra: 7 298,1 kJ/mol Tredje: 11 815 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 2,9[5] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [He] 2s1 |
---|
e− per skal | 2, 1 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | +1 |
---|
Oxider (basicitet) | Li2O (starkt basisk) |
---|
Elektronegativitet | 0,98 (Paulingskalan) 0,912 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −3,04 V |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad
|
---|
Ljudhastighet | 6000 m/s |
---|
Termisk expansion | 46 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 84,8 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 10,6 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 92,8 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Paramagnetisk |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 1,4 × 10−5[6] |
---|
Youngs modul | 4,9 GPa |
---|
Skjuvmodul | 4,2 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 11 GPa |
---|
Mohs hårdhet | 0,6 |
---|
Brinells hårdhet | 5 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7439-93-2 |
---|
EG-nummer | 231-102-5 |
---|
Pubchem | 3028194 |
---|
RTECS-nummer | OJ5540000 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Från grekiska lithos, ”sten”[7][8] |
---|
Upptäckt | Johan August Arfwedson (1817) |
---|
Första isolation | William Thomas Brande (1821) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H260, H314 |
---|
EUH-fraser | EUH014 |
---|
P-fraser | P223, P231+232, P280, P305+351+338, P370+378, P422 |
---|
|
R-fraser | R14/15, R34 |
---|
S-fraser | S(1/2), S8, S43, S45 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet. Litium tillhör gruppen alkalimetaller och har kemiskt tecken Li.
Litium var det första grundämne som utsattes för en helt artificiell kärnreaktion. John Cockcroft och Ernest Walton bombarderade 1932 Litium-7 kärnor med protoner från en partikelaccelerator. Försöket resulterade i en splittring av Li-kärnorna på ett sådant sätt, att två helium-kärnor bildades.[10]
- ^ Här anges det av IUPAC rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). In: Pure and Applied Chemistry. 2010, S. 1 (doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14).
- ^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ^ N. N. Greenwood und A. Earnshaw: Chemie der Elemente. 1. Auflage, VCH, Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9, S. 97.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
- ^ Robert C. Weast, (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, Seiten E-129 bis E-145. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary
- ^ [a b] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8010
- ^ Richard T Weidner, Robert L Sells, Allyn and Bacon, Boston 1960.