Back Люсешил Bulgarian Lysekil Catalan Lysekil (kapital sa munisipyo) CEB Lysekil Danish Lysekil German Lysekil English لیسشیل Persian Lysekil Finnish Lysekil Faeroese Lysekil French
- För andra betydelser, se Lysekil (olika betydelser).
| Lysekil | |
| Tätort Centralort | |
 Överst, från vänster: Lysekils stadssiluett, Societetssalongen, Gamlestan, Pinnevik, Lysekils kyrka, och Stadsparken
| |
| Smeknamn: Staden vid havet | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap |  Bohuslän
|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Distrikt | Lysekils distrikt, Lyse distrikt |
| Höjdläge | 0 m ö.h. |
| Koordinater | 58°16′52″N 11°27′5″Ö / 58.28111°N 11.45139°Ö |
| Area | |
| - tätort | 482 hektar (2020) |
| - kommun | 695,5 km² (2019) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 7 628 (2020) |
| - kommun | 13 948 (2022) |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 15,83 inv./hektar |
| - kommun | 20 invånare/km² |
| Grundad | 1570 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0523 |
| Tätortskod | T4496 |
| Geonames | 2693301 |
  | |
| Wikimedia Commons: Lysekil | |
Lysekil är en tätort och centralort i Lysekils kommun, i Bohuslän i Västra Götalands län. Beläget längst ut på Stångenäset, där Gullmarn och Åbyfjorden möts, har Lysekil haft en historiskt stark havs- och fiskeindustri. Staden ligger i norra Bohuslän, och är en av landskapets större tätorter.
Lysekil påbörjades som ett fiskeläge vid nutida Norra Hamnen, i vad som idag omfattas av stadsdelen Gamlestan. Fiskeläget var från början norskt, är äldre än sillperioden år 1566–1587, och hade redan då en egen kyrka.[1] Efter freden i Roskilde år 1658 blev Bohuslän och därmed Lysekil svenskt. Detta hade en negativ inverkan på lokalekonomin, då fraktfarten och handeln hårt begränsades. Det var inte förrän 1666 då stor sillfångster lät Lysekil bli en av de sex hamnar där sillpackning fick genomföras. Lysekil upplevde både Gyldenløvefejden, Danmark-Norges militäroperation för att tillbaka ta Bohuslän, samt en direkt inblick i Karl XII:s krig då norska fartyg besköts i området Norra hamnen, år 1712.[2]
Vid mitten på 1800-talet blev Lysekil en kurort vid Carl Kurmans befallning.[3] Senare sillperioder kom att dra in så pass mycket ekonomiskt välstånd att Lysekil blev stad och därmed fick stadsrättigheter år 1903. Under den senare halvan av andra världskriget blev Lysekil inblandat i hemlig kullagerexport till England i Operation Bridford.[4][5] Detta tack vare den stora industri och kullagerverksamhet som fanns i Lysekil. År 1975 invigdes raffinaderiet Scanraff (nu Preemraff) som bidrog till en stor del av lokalekonomin.[6] År 2017 var Lysekil en av platserna i Bohuslän där råolja påträffades i och med en oljetankerläcka i Kattegatt.[7]
På senare år har Lysekil sett en markant ökning och anpassning för sommarturismen, bland annat en vitalisering av Norra hamnen från ett industriområde till ett bostadsområde med gästhamn, samt en kustpromenadsträcka i trä till Långevik.[8] Sommarnäringslivet utgörs även av akvariet Havets Hus,[9] restaurangerna NH5 och Publik[10], samt ett padelcenter[11] och mindre butiker i Södra Hamnen. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskeindustrin, havsforskning genom Sveriges lantbruksuniversitets havsfiskelaboratorium,[12] båtunderhåll hos diverse marinor och petrokemisk industri i form av raffinaderiet Preemraff. År 2018 meddelades planer för att konstruera en stor djuphamn i Lysekil, lett av två kinesiska företag.[13] Djuphamnen skulle då bli nordens största, men projektet fick stark negativ kritik av både säkerhetspolitiska skäl på nationell nivå, bekymmer kring hur infrastrukturen och nya transportrutter skulle påverka naturen, samt de låga antalet jobb som hamnen skulle ge, då kinesiska företag, och i sin tur kinesisk arbetskraft, skulle konstruera hamnen.[14] Planerna avbröts på grund av den överväldigande negativa kritik som riktades mot projektet.[15]
- ^ Lysekils Kommun (1992). Kulturmiljöer i Lysekils kommun. ISBN 91-630-1256-1. Läst 26 juli 2022
- ^ Hansson, Knut (1983). Lysekil, skepparsamhället som blev industristad. ISBN 91-7260-831-5. Läst 26 juli 2022
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:2 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:3 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:4 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:5 - ^ ”Nytt besked: Oljan har nått land”. SVT Nyheter/TT. 30 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nytt-besked-igen-oljan-pa-vag-mot-land. Läst 26 juli 2022.
- ^ Gabriel Berndtsson (12 mars 2020). ”Lysekils Vänner öppnar för ny strandpromenad”. Lysekilsposten. https://www.lysekilsposten.se/artikel/lysekils-vanner-oppnar-for-ny-strandpromenad/. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Havets Hus startsida”. Havets Hus. 20 januari 2022. https://www.havetshus.se/. Läst 31 juli 2022.
- ^ ”Lysekils bästa restauranger – när gästerna betygsätter”. Lysekilsposten. 11 juni 2020. https://www.lysekilsposten.se/artikel/lysekils-basta-restauranger-nar-gasterna-betygsatter/. Läst 31 juli 2022.
- ^ ”Padel populärt trots sommarvärmen”. Lysekilsposten. 19 augusti 2021. https://www.lysekilsposten.se/artikel/padel-populart-trots-sommarvarmen/. Läst 31 juli 2022.
- ^ ”Välkommen till Havsfiskelaboratoriet”. SLU. 16 maj 2022. https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/kontakt/havsfiskelaboratoriet/. Läst 26 juli 2022.
- ^ Helena Josefsson (12 januari 2018). ”Kineser vill bygga ny hamn i Lysekil”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/kineser-vill-bygga-ny-hamn-i-lysekil. Läst 10 augusti 2022.
- ^ Kristian Erskog (20 mars 2018). ”Hård kritik mot Kinahamnen i Lysekil”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hard-kritik-mot-kinahamnen-i-lysekil. Läst 10 augusti 2022.
- ^ Tidningen Bohusläningen (30 januari 2018). ”Ingen kinesisk hamn i Lysekil”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/ingen-kinesisk-hamn-i-lysekil-1.5116997. Läst 10 augusti 2022.