Giles Lytton Strachey, född 1 mars 1880 i London, död 21 januari 1932 i Ham, Wiltshire, var en brittisk författare och essäist, son till sir Richard Strachey. Främst är han berömd för sina historiska biografier, som var stilbildande inom den genre som kommit att kallas psykobiografier.[1] Hans texter präglas av ironi och samhällskritik.