Back Minenmunition German Mine shell English Малокалиберный фугасный снаряд Russian Дрібнокаліберний фугасний снаряд Ukrainian
| Mingranat |
|---|
 Ritning av tysk 55 mm mingranat från slutet av andra världskriget. Notera dess mycket tunna granatväggar.
Del av: brisansgranater
 Olika brisansgranater, ordning från vänster:
|
Mingranat, förkortning mingr eller mgr (engelska: High-Explosive, High-Capacity, kort HEHC,[a] alternativt: mine shell, av tyska: minengeschoß), är brisansgranater utformade med mycket stor sprängladdning i förhållande till godstjockleken i granatkroppen, mycket mer än spränggranater, och erhåller därmed mycket hög tryckverkan (sprängverkan) på bekostnad av nästintill ingen splitterverkan. De avses i antistrukturellt syfte mot mål där splitter ej erfordras, såsom befästningar, stridsflyg och lättskyddade sjömål. De verkar traditionellt genom inträngningsbrisad, varvid de ska tränga sig in i eller igenom målets väggar efter anslag och sedan brisera inuti genom viss tändrörsfördröjning,[1] med syftet att krevera (spränga/rasera) målets väggar och skapa dödligt övertryck i dess utrymmen.[1] Genom att krevera målets väggar försvagas dess övergripande struktur och gör det mer känsligt mot andra element. Till exempel kan en byggnad rasera av sin vikt när underliggande stödväggar sprängs bort, skepp kan ta in vatten och sjunka om deras skrov brister för nära vattenlinjen, och flygplan kan tappa flygförmågan om vingar, kropp och roder förlorar sina yttre ytor.
Mingranater utvecklades ursprungligen för att förstöra fästningar. De skulle tränga in i befästningsväggar och rasera dessa inifrån genom den fördröjda explosionen. De har även använts mot örlogsfartyg i liknande syfte men har där även använts med samma vapenverkan som dedikerade sjöminor, vilket innebär att de sköts mot ett skepps vattenlinje i hopp om att den fördröjda explosionen skulle skapa tryckskador på skeppets skrov under vattnet.[2][3] I modern tid används mingranater främst mot luftmål.[1][4] Typen är effektiv mot luftmål då dess vapenverkan mot flygplansplåt skapar större påverkan på flygfarkostens flygegenskaper och struktur jämte till exempel spränggranater, vilka genom sin mindre sprängladdning och större splitterverkan skapar fler, men mindre, hål i flygplansplåt. Mot flygplansplåt är fördröjningsbrisad heller inte alltid nödvändig, varav mingranater förekommer utan sådant inom flygammunition.[5]
Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades
- ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:2 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:10 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:11 - ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:3 - ^ Ammunitionsröjning, FV akanam. Data och bilder, Kursutgåva 1975. Försvarets materielverk, Huvudavdelningen för flygmateriel, Vapenbyrån. sid. 7, 8. Läst 29 maj 2021