Back Noam Chomsky Afrikaans Noam Chomsky ALS ኖም ቾምስኪ Amharic Noam Chomsky AN Noam Chomsky ANG Noam Chọmsky ANN نعوم تشومسكي Arabic نعوم تشومسكي ARY ناعوم تشومسكى ARZ Noam Chomsky AST
| Noam Chomsky | |
 Noam Chomsky 2017. | |
| Född | Avram Noam Chomsky 7 december 1928 Philadelphia, Pennsylvania, USA |
|---|---|
| Forskningsområde | Språkvetenskap |
| Institutioner | MIT |
| Alma mater | University of Pennsylvania (B.A.) 1949, (M.A.) 1951, (Ph.D.) 1955 |
| ORCID | 0000-0002-3632-2461 |
| Känd för | Generativ grammatik Chomskyhierarkin Propagandamodellen |
| Influerad av | Immanuel Kant, Roman Jakobson, Ferdinand de Saussure, Ludwig Wittgenstein |
Avram Noam Chomsky, född 7 december 1928 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk professor emeritus i lingvistik vid MIT. Förutom sin roll som ledande språkvetare är Chomsky även aktiv inom samhällsdebatten.
Chomsky har beskrivits som "den moderna lingvistikens fader".[1][2] Hans arbete har även influerat områden som analytisk filosofi,[3] kognitionsvetenskap, artificiell intelligens, datalogi, logik, matematik och psykologi.[4][5] Chomsky har bland annat skapat Chomskyhierarkin, som är en klassificering av formella språk. Hans arbete inom generativ lingvistik bidrog starkt till behaviorismens nedgång och ledde till främjandet av kognitiva vetenskaper. I sin doktorsavhandling från 1955 och senare i den mer kända Syntactic Structures från 1957 introducerade han sin teori att delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda i hjärnan (den så kallade generativa grammatiken). Hans teorier har haft stort inflytande på lingvistiken, även om inte alla forskare stödjer dem.[6]
Vid sidan av sitt arbete inom språkvetenskap är Chomsky känd för sina vänsterradikala åsikter och kritik mot USA:s utrikespolitik. Han beskriver sig själv som frihetlig socialist och förespråkare av syndikalism. Tillsammans med Edward Herman utvecklade han i boken Manufacturing Consent en modell över hur medierna tjänar samhällets maktelit, propagandamodellen. Han var även aktiv sionist på 1940-talet; dock var han motståndare till upprättandet av staten Israel, men har aldrig ansett att den bör upphöra att existera.
Noam Chomsky promoverades absens till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[7]
- ^ Fox, Margalit (5 december 1998). ”A Changed Noam Chomsky Simplifies”. New York Times. http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F20B1FFA3A5F0C768CDDAB0994D0494D81&n=Top%2fReference%2fTimes%20Topics%2fPeople%2fC%2fChomsky%2c%20Noam. Läst 2 augusti 2008. ”... Noam Chomsky, father of modern linguistics and the field's most influential practitioner; ...”
- ^ Thomas Tymoczko, Jim Henle, James M. Henle, Sweet Reason: A Field Guide to Modern Logic, Birkhäuser, 2000, p. 101.
- ^ "Noam Chomsky" Arkiverad 13 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., by Zoltán Gendler Szabó, in Dictionary of Modern American Philosophers, 1860–1960, ed. Ernest Lepore (2004). "Chomsky's intellectual life had been divided between his work in linguistics and his political activism, philosophy coming as a distant third. Nonetheless, his influence among analytic philosophers has been enormous because of three factors. First, Chomsky contributed substantially to a major methodological shift in the human sciences, turning away from the prevailing empiricism of the middle of the twentieth century: behaviorism in psychology, structuralism in linguistics and positivism in philosophy. Second, his groundbreaking books on syntax (Chomsky (1957, 1965)) laid a conceptual foundation for a new, cognitivist approach to linguistics and provided philosophers with a new framework for thinking about human language and the mind. And finally, he has persistently defended his views against all takers, engaging in important debates with many of the major figures in analytic philosophy..."
- ^ Michael Sipser (1997). Introduction to the Theory of Computation. PWS Publishing. ISBN 0-534-94728-X
- ^ ”The Cognitive Science Millennium Project”. Cogsci.umn.edu. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111011092046/http://www.cogsci.umn.edu/OLD/calendar/past_events/millennium/final.html. Läst 16 augusti 2011.
- ^ G.P. Baker och P.M.S. Hacker. (1984). Language, sense and nonsense: a critical investigation into modern theories of language. Oxford: Basil Blackwell
- ^ Pressmeddelande, Uppsala Universitet (13 februari 2007). ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Pressmeddelande. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008.