Nouruz[1] (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även nowruz) är en högtid som firas för att välkomna våren och solens återkomst av olika iransk- och turkisktalande folk, främst perser, kurder, balucher, azerier, zazaer, tadzjiker, kirgiser, uzbeker, turkmener, kazaker, pashtuner och hazarer. Nouruz kan även kallas för det persiska nyåret. I Turkiet ses nouruz/newroz som en politiskt laddad kurdisk högtid, är omgärdad med restriktioner och var helt förbjuden fram till 1995.[2]
Nouruz infaller på vårdagjämningen och räknas som officiell nyårsdag i Iran, Irakiska Kurdistan, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Kazakstan och Kirgizistan.[3]
Nouruz är en sekulär högtid och härstammar från förhistorisk tid. Historiskt sett är den nära förknippad med zoroastrismen som var statsreligion i de persiska rikena under antiken: akemenider, parther och sasanider. För zoroastrier är nouruz en helig dag. Till de religiösa bekännare som över hela världen firar högtiden hör förutom zoroastrier även kopter, aleviter och bahá'íer.