Novemberupproret

Novemberupproret Erövringen av Warszawas arsenal. Målning av Marcin Zaleski. Ägde rum 29 november 1830-21 oktober 1831 Plats Polen och Litauen Utfall Rysk seger Stridande Kongresspolen  Ryska imperiet Befälhavare och ledare Józef Chłopicki Michał Gedeon Radziwiłł Jan Zygmunt Skrzynecki Ignacy Prądzyński Kazimierz Małachowski Maciej Rybiński Jan Nepomucen Umiński Nikolaj I av Ryssland Hans Carl von Diebitsch Ivan Paskevitj Styrka 150 000 man 180 000–200 000 man Förluster 40 000 döda och sårade[1] 60 000 döda och sårade i strid 5 230-12 000 döda av sjukdomar 32 000 tillfångatagna v • r Novemberupproret Stoczek - Wawer I - Nowa Wieś - Kałuszyn - Białołęka - Olszynka Grochowska - Puławy I - Puławy II - Kurów - Markuszów - Wawer II - Dębe Wielkie - Domanice - Iganie - Poryck - Wronów - Kazimierz Dolny - Boremel - Sokołów Podlaski - Firley - Lubartów - Połaga - Tykocin - Nur - Wilno - Ostrołęka - Rajgród - Warszawa

v • r Polsk-ryska krig Kievexpeditionen – Muskovit/Litauiska – Livländska – 1605–18 (Dymitriads) – Smolensk – 1654–67 – Polska tronföljdskriget – Barkonfederationen – 1792 – Kościuszko-upproret – Novemberupproret – Januariupproret – Polsk/Sovjet – 1939

Novemberupproret (1830–31), Polsk–ryska kriget 1830–31^[2], också känt som Kadettrevolutionen, var ett väpnat uppror i Kongresspolen mot ryska överhögheten. Upproret började den 29 november 1830 i Warszawa då unga polska officerare från Kongresspolens armés försvarshögskola revolterade, under löjtnant Piotr Wysockis ledning. De fick snart starkt stöd i polska samhället, och snart spred sig revolten till Polens forna delar Litauen, västra Vitryssland och Ukraina. Trots detta slogs upproret ner av Rysslands kejserliga armé under Ivan Paskevitj.^[3][4][5]