Back معلومات مضللة Arabic Misinformasiya Azerbaijani ভুল তথ্যের বিস্তার Bengali/Bangla Informació falsa Catalan Misinformace Czech Misinformation Danish Misinformation English Valeinformatsioon Estonian اطلاعات نادرست Persian Misinformaatio Finnish
| Del av en artikelserie om |
| Desinformation och oavsiktligt felaktig information |
|---|
 |
| Typer |
| Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse |
| Motåtgärder |
| Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod |
Oavsiktligt felaktig information (eng. misinformation) är oriktig information som sprids utan insikt om att mottagaren blir felunderrättad eller felinformerad.[2] Begreppet skiljer sig från desinformation, som är avsiktligt spridande av felaktig information.[3]
Oavsiktligt felaktig information är i sig inte något nytt, eller något som kommit med framväxten av modern teknik. Då som nu är medierna den största källan till felaktig information. Ett exempel är från 1948, då tidningen Chicago Tribune i samband med presidentvalet i USA 1948 publicerade den numera berömda rubriken "Dewey Defeats Truman", "Dewey slog Truman", ett valresultat som alla visserligen förväntade sig men som var helt felaktigt.
I informationsåldern har sociala medier kommit att spela en viktig roll. Den typen av webbplatser är en vanlig källa till felaktig information, eftersom de ger användarna möjlighet att lätt sprida information viralt utan att behöva verifiera sanningshalten. Eftersom användarna också kan lägga fram sin egen uppfattning, eller ändra hela eller delar av informationen i syfte att ge sin egen syn på saken, komplicerar detta saken betydligt. När källorna granskas är det av vikt att förstå omfattningen av informationsspridningen, till vilken publik den riktar sig och hur snabbt den kommer att spridas. Dessa egenskaper är viktiga för de webbplatser som vill veta hur man skall motverka felaktiga informationskampanjer.[4]
Som ett resultat av den ökande förekomsten av felaktig information har det uppstått flera webbplatser som skapats med avsikten att skilja fakta från fiktion, såsom Snopes och Viralgranskaren. Uttrycket faktoider används ibland för saker som hålls för sanna, men som i själva verket inte är det, eller inte går att bekräfta.[5]
- ^ ”Ragwort Facts. All the ragwort science and information that you need to know.”. www.ragwortfacts.com. http://www.ragwortfacts.com/. Läst 25 mars 2018.
- ^ Antoniadis, Sotirios; Litou, Iouliana; Kalogeraki, Vana (2015-10-26). Debruyne, Christophe. red (på engelska). A Model for Identifying Misinformation in Online Social Networks. Lecture Notes in Computer Science. Springer International Publishing. Sid. 473–482. doi:. ISBN 978-3-319-26147-8. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-319-26148-5_32.
- ^ Desinformation i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Nguyen, Dung. ”Sources of Misinformation in Online Social Networks”. Sources of Misinformation in Online Social Networks. University of Florida. http://www.cise.ufl.edu/~nanguyen/index_files/milcom12Dung_cam.pdf.
- ^ ”Veckans språkråd: Ordet Faktoid”. www.spraknamnden.se. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609085220/http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_ord.htm#faktoid. Läst 25 mars 2018.