Polens historia | |
![]() Denna artikel är en del av en serie | |
Kronologi Lista över polska monarker | |
---|---|
Förhistoria och protohistoria | |
Stenåldern | |
Brons- och järnåldern | |
Antiken | |
Medeltiden | |
Tidig medeltid (c:a 800–1025) | |
Kungariket Polen (1025–1385) | |
Kungariket Polen (1385–1569) | |
Polska guldåldern | |
Tidig modern tid | |
Polsk-litauiska samväldet (1385–1795) | |
Polens delningar | |
Hertigdömet Warszawa (1807–1815) | |
Moderna Polen | |
Kongresspolen (1815–1915) | |
Första världskriget (1914-1918) | |
Andra republiken (1918–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Folkrepubliken Polen (1945–1989) | |
Samtid | |
Tredje republiken (1989–idag) |
Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig. Genom den tredje delningen upphörde Polen helt att existera som självständig stat, ett förhållande som kom att bestå till första världskrigets slut 1918.
Med Polen avser man under denna period federationen (Polsk-litauiska samväldet) mellan kronan (de västra provinserna) och storfurstendömet Litauen (de östra provinserna). Rzeczpospolita (republiken) avsåg således hela federationen. Statsöverhuvudet i federationen var en vald kung, vars makt ofta blev beskuren. De omgivande staterna under perioden var Ryssland, Osmanska riket, den habsburgska monarkin (i Österrike) och Preussen.