Back كوفيد الطويل Arabic দীর্ঘস্থায়ী করোনাভাইরাস রোগ Bengali/Bangla COVID-19 persistent Catalan Dlouhý covid Czech Senfølger af COVID-19 Danish Long COVID German Μακροχρόνια COVID-19 Greek Long COVID English COVID-19 persistente Spanish COVID iraunkor Basque
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-01) Motivering: Artikeln baseras på referenser lästa 2021, det torde ha skett en viss utveckling på området sedan dess. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Coronavirus | |
 | |
| Olika coronavirus | |
|---|---|
| HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter) | |
| Covid-19 | |
| Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid | |
| Egenskaper | |
| Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos | |
| Motåtgärder | |
| Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering | |
| Sverige | |
| Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen | |
| Internationellt | |
| EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)
|
Postcovid eller lång-covid (långvariga symtom vid/efter covid-19) är tillstånd som kvarstår efter det akuta skedet av sjukdomen covid-19.[1][2][3] Socialstyrelsen rekommenderade i april 2021 likt internationella organ att benämningar som långtidscovid, långcovid eller postakut covid skulle undvikas då de kan indikera att en infektion fortsatt pågår utan att detta är säkerställt.[4] De vanligaste symptomen som rapporterats är trötthet, andningssvårigheter, och kognitiv påverkan.[5] Andra har rapporterat bestående feber, hög vilopuls eller hjärtklappning, förändrat lukt- och smaksinne samt mag- och tarmproblem.
Socialstyrelsen uppskattade antalet drabbade till 11 000 i Sverige fram till juni 2021, varav 65 procent var kvinnor.[6]
I oktober 2021 fastställde WHO en falldefinition.[1] Forskning pågår och svenska SBU arbetar löpande med en levande evidenskarta över tillförlitliga studier kring ämnet.[7]
- ^ [a b] ”A clinical case definition of post COVID-19 condition by a Delphi consensus, 6 October 2021” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications-detail-redirect/WHO-2019-nCoV-Post_COVID-19_condition-Clinical_case_definition-2021.1. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Postcovid”. Socialstyrelsen. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709183208/https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/socialstyrelsens-roll-och-uppdrag/postcovid/. Läst 4 juli 2021.
- ^ ”Postcovid – behandling och rehabilitering vid postinfektiöst tillstånd efter covid-19”. www.sbu.se. 25 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 9 september 2021. https://web.archive.org/web/20210909111741/https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/postcovid_levande_oversikt/. Läst 9 september 2021.
- ^ ”Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19”. Socialstyrelsen. 1 april 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-4-7351.pdf. Läst 28/11/2021.
- ^ ”Update 54 – Clinical long-term effects of COVID-19” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications/m/item/update-54-clinical-long-term-effects-of-covid-19. Läst 28 november 2021.
- ^ Andersson, Joakim (22 juni 2021). ”11 000 patienter med postcovid i primärvården”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/06/11-000-patienter-med-postcovid-i-primarvarden/. Läst 4 juli 2021.
- ^ ”Postcovid – behandling och rehabilitering vid postinfektiöst tillstånd efter covid-19”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 25 augusti 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/postcovid/. Läst 28 november 2021.