Propaganda

Under Bosnienkriget (1992-1995), publicerade den serbiska tidningen Večernje novosti ett reportage med en bild som tycktes vara från Bosnien med titeln "Болно подсећање" ("smärtsam påminnelse") och valde att illustrera detta med Uroš Predić's tavla från 1888. Tavlan förfalskades dock för att se ut som ett faktiskt fotografi från det krigshärjade området och tidningen valde att kommentera bilden: "Serbisk pojke vars hela familj mördades av Bosniska muslimer". Originaltiteln på Predić's målning är i själva verket "föräldralöst barn vid sin moders grav".
Brittisk propagandabild från 1914, med uppmaning att ta värvning i armén efter första världskrigets utbrott. Bilden föreställer krigsministern, lord Kitchener.

Propaganda (av latinets propagare, 'fortplanta', 'utbreda') är information som sprids för att påverka vad människor tycker, tror och gör. Den kan innehålla fakta, halvsanningar eller rena osanningar. Till skillnad från utbildning, som vill ge en balanserad bild, fokuserar propaganda på utvalda perspektiv och kan förvanska information för att styra hur folk tänker. Vad som uppfattas som propaganda är subjektivt. Samma budskap kan ses som information eller manipulation, beroende på mottagarens åsikter och förväntningar.[1]

Propaganda är en viktig del av psykologisk krigföring, och den som sänder budskapet är som regel part i målet.

Ordet propaganda har på svenska, liksom i de flesta västerländska kulturer, en laddad innebörd, även om det ibland kan ses som ett positivt ord – som regel är propaganda ett positivt epitet bara under förutsättning att en person samtycker till innehållet i det meddelande som avses.[1]

  1. ^ [a b] ”Propaganda | Definition, History, Techniques, Examples, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 23 oktober 2024. https://www.britannica.com/topic/propaganda. Läst 11 november 2024. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne