Raymond Aron

Raymond Aron
FöddRaymond Claude Ferdinand Aron[1]
14 mars 1905[2][3][4]
Paris sjätte arrondissement[1]
Död17 oktober 1983[5][2][6] (78 år)
Paris fjärde arrondissement[1]
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike[7]
Utbildad vidÉcole normale supérieure
Institut d'études politiques de Paris
Universitetet i Paris[8]
Lycée Condorcet
Lycée Hoche
SysselsättningJournalist[9], sociolog[10][9], professor[11], statsvetare[10][9], filosof[10][9], författare, nationalekonom
Befattning
Direktör (1960–1968)
President, Institut français de sociologie (1961–1962)
President, Société française de sociologie (1962–1964)[12]
Direktör (1969–1983)[13]
ArbetsgivareL'Express[9]
Institut d'études politiques de Paris[9]
Toulouse universitet
Kölns universitet (1930–1931)[14]
École nationale d’administration (1946–1947)[9]
Combat (1946–1947)[9]
Le Figaro (1947–1977)[9]
École pratique des hautes études (1955–1967)[9]
Universitetet i Paris (1955–1968)
Collège de France (1970–1978)[11]
Politiskt parti
Rassemblement du peuple français (–)
Franska sektionen av Arbetarinternationalen (–)
MakaSuzanne Aron
BarnDominique Schnapper (f. 1934)
FöräldrarGustave Aron
Utmärkelser
Prix des Ambassadeurs (1962)[15]
Goethepriset (1979)
Erasmuspriset (1983)[16]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
Redigera Wikidata

Raymond Claude Ferdinand Aron, född 14 mars 1905 i Paris, död där 17 oktober 1983, var en fransk filosof, journalist, sociolog och statsvetare, som blivit känd för sina skeptiska analyser av efterkrigstidens ideologiska trender i Frankrike vilka var influerade av marxism och kommunism. Han var vän till Jean-Paul Sartre, men de hade ofta avvikande uppfattningar i filosofiska frågor.

  1. ^ [a b c] matchID, matchID-ID: X4GCdR2-_F8G, läst: 27 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6805zjz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Raymond-Claude-Ferdinand-Arontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: aron-raymond-claude-ferdinand.[källa från Wikidata]
  5. ^ Raymond Aron, 1905–1983 (på engelska), The New York Review of Books, 8 december 1983, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7363, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 september 2012, Libris-URI: c9prslhw4l6hcnd, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läs online, läs online och läs onlineläs online och läs online, läst: 7 januari 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11889201d, läst: 7 januari 2024.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Alain Chenu & Olivier Martin, Le plafond de verre chez les enseignants-chercheurs en sociologie et démographie, Travail, genre et sociétés, 2016, 10.3917/TGS.036.0133, ”La Société française de sociologie (1959-2002) a été présidée par Gabriel Le Bras, Raymond Aron, Jean-Daniel Reynaud”.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, seance-cinq-academies-2011.institut-de-france.fr .[källa från Wikidata]
  14. ^ Raymond Aron, Mémoires. 50 ans de réflexion politique, 2010, s. 83.[källa från Wikidata]
  15. ^ Jérôme Fenoglio (red.), M. RAYMOND ARON PRIX DES AMBASSADEURS, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 18 oktober 1962, läs online, läst: 29 april 2024 .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, erasmusprijs.org , läst: 28 januari 2025.[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne