Reconquista | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Kristna i Spanien mot morerna | |||||||
Ett slag under Reconquista från Cantigas de Santa Maria | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Kungariket Asturien | Umayyadkalifatet |
Reconquista (spanska och portugisiska för "återerövringen") är den del av Iberiska halvöns historia som varade i omkring 780 år från 711, då den islamiska expansionen nådde Iberiska halvön i form av Arabiska erövringen av Iberiska halvön,[1] till 1492 då halvöns sista muslimska stat Granada intogs av de expanderade kristna kungadömena. Kristna småstater i norr började redan under 700-talet att försöka återta halvön.
Reconquista avslutades strax innan spanjorernas erövring av Amerika — den "nya världen"— som inleddes i början av de spanska och portugisiska kolonialimperierna. Sedan mitten av 1800-talet associeras idén om en "återerövring" med halvöns ökande nationalism och kolonialism.[2]
Västerländska historiker menar att Reconquista började med slaget vid Covadonga (718 eller 722), en av de första segrarna för de kristna militärstyrkorna sedan den islamiska erövringen av Iberiska halvön år 711 av Umayyaderna. I det lilla slaget besegrade en grupp ledda av adelsmannen Pelayo ett kalifats armé i bergen på den norra delen av halvön och etablerade det självständiga kristna kungariket Asturien.