Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Motivering: I Sverige är regementen fredstida administrativa enheter. I resten av världen finns det regementen som är stridsförband. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-04) |
Regemente är en militär administrativ enhet. I Sverige är regementet en fredstida utbildningsenhet samt den högsta organisationsnivån inom ett truppslag. Regementet är också en viktig traditionsbärare inom de flesta arméer.
Under Gustav II Adolfs tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man, kavalleriregementets till 8 kompanier och 1 000 man. Genom 1634 års riksdagsbeslut fick svenska armén 1636 en fast indelning i regementen med nyssnämnda styrka. Vid slagordningens uppgörande fäste man ännu föga avseende vid regementsindelningen. Först på 1700-talet blev detta vanligt. Infanteriregementen utgjordes i början av 1900-talet i de flesta arméer av 3 bataljoner. Artilleriregementen motsvarade i allmänhet en infanteridivision (fördelning) och räknade 6–12 batterier (utdrag ur Nordisk Familjebok).