Reichenauskolan, även "målarskolan i Reichenau", är ett samlingsbegrepp för de verk som tillskrivs konstnärer verksamma inom bokmåleriet på klosterön Reichenau under 900- och 1000-talet.
Det rör sig om cirka 40, mestadels liturgiska handskrifter, som räknas till höjdpunkterna inom konsten under 900- och 1000-talet. Utifrån deras utformning och stil tillskrivs de ett gemensamt ursprung i klostret i Reichenau i Bodensjön. Ur paleografisk synvinkel uppvisar skrifterna egenskaper som i sin tur tillskrivs scriptorierna i Trier, Köln och Seeon.
Genom donationer från såväl världsliga som andliga ledare gavs verken till kyrkor över hela det ottonska och saliska riket, och på grund av sin dyrbara utformning kom det bara att användas vid särskilda tillfällen.
En del av skrifterna som idag finns i bibliotek i hela Europa, är sedan 2003 ett av Unescos världsminne.[1] [2]