 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Reostatisk elbroms är en typ av elektrisk, förslitningsfri broms som används bland annat av tåg med elmotorer. Förutom reostatisk broms finns även så kallad regenerativ elbroms.
Elbroms bygger på att den elektriska drivmotorn kan användas som generator när tåget bromsar in eller kör i utförsbacke. I det förra fallet omvandlas i princip tågets rörelseenergi till elenergi. I det senare fallet omvandlas tågets lägesenergi till elenergi.
Den genererade elenergin måste matas vidare någonstans. Enklast är att bränna bort elenergin i stora motståndselement, ofta placerade på taket. Denna form av elbroms kallas för reostatisk och har den stora fördelen att tågets mekaniska bromsar (skiv- och/eller blockbromsar) ej behöver användas i lika stor utsträckning, vilket minskar bromsslitage, bromsdamm och buller. Från 10 km/h och till stillastående brukar dock inte ens moderna växelströmsmotorer vara särskilt effektiva, varför de mekaniska bromsarna då måste kopplas in.
Vid regenerativ elbroms matas strömmen tillbaka till kontaktledningen. Då kontaktledningar ofta har växelström uppstår dock problem, då den tillbakamatade strömmen måste ha såväl rätt frekvens som fas och dessutom samma spänningsnivå. Detta kräver att dragfordonets elutrustning klarar av att omforma den tillbakamatade strömmen (ofta likström från en DC-Bus) till växelström.
Vid kontaktledning med likspänning (exempelvis spårvagn eller tunnelbana) är det visserligen något lättare att mata tillbaka strömmen men det förutsätter att banans matarstationer kan omforma den tillbakamatade likströmmen till distributionsnätets frekvens (oftast 50 Hz, 60 Hz i ett fåtal länder, bland annat USA och Japan). Ofta är matningsstationerna utrustade med likriktare, vilket omöjliggör återmatning (likriktarna kan bara leda i ena riktningen).
Den reostatiska bromsen har dock en fördel framför den regenerativa; den fungerar fullt ut även om kontaktledningsspänningen skulle falla ifrån.