Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Resistans | |
![]() En elektrisk ström flyter genom ett elektriskt motstånd med hög resistans och orsakar upphettning | |
Grundläggande | |
---|---|
Alternativnamn | Strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets |
Storhetssymbol(er) | |
Enheter | |
SI-enhet | Ω |
SI-dimension | M·L2·I−2·T−3 |
Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets. Ju högre resistansvärde kretsen har, desto högre spänning krävs för att driva en ström av en viss storlek genom kretsen. Resistans mäts i ohm.
Vid likström kan strömmens storlek i en ledare beräknas genom att spänningen över ledaren divideras med dess resistansvärde i enlighet med Ohms lag.
Om strömmen är en växelström räcker det i det allmänna fallet inte med att ta hänsyn till enbart resistansen för att beräkna en ledares egenskaper då man istället måste beräkna dess impedans, vilken är sammansatt av resistans och reaktans.
I kopplingsscheman och beräkningsuttryck betecknas resistansen vanligtvis med R. En resistor är en komponent för att åstadkomma resistans. Till skillnad från ett induktivt eller kapacitivt element har en resistor ingen fasvridande förmåga.
Resistansen för en elektrisk ledning kan beräknas med
där är materialets resistivitet, är längden och tvärsnittsarean.