Rodolfo Lanciani | |
![]() | |
Född | 2 januari 1845[1][2] Rom |
---|---|
Död | 21 maj 1929[3] (84 år) Rom |
Begravd | Campo Verano[4] |
Medborgare i | Kungariket Italien |
Sysselsättning | Antropolog, politiker, ingenjör, professor, konsthistoriker[5], arkeolog, författare[6] |
Befattning | |
Ledamot av Kungariket Italiens senat | |
Arbetsgivare | La Sapienza |
Föräldrar | Pietro Lanciani |
Utmärkelser | |
Bressapriset (1897)[7] Royal Gold Medal (1900) | |
Redigera Wikidata |
Rodolfo Amedeo Lanciani, född 2 januari 1845 i Rom, död 22 maj 1929 i Rom, var en italiensk arkeolog, ingenjör och typograf.
Lanciani ledde utgrävningarna i Ostia, blev 1875 direktör vid Kircherianmuseet i Rom och var 1875–1895 ledare för Roms topografiska och arkeologiska utforskande, samt 1878–1927 professor i arkeologi i Rom. Bland Lancianis många skrifter märks Forma urbis Romæ (46 blad, 1893–1903), The Ruins and Excavations of Ancient Rome (1897), samt Storia degli scavi di Roma (4 band, 1902–1913).