Sefirat omer

Sefirat omer, Tanger, Marocko, 1960-talet.

Sefirat omer, Jerusalem, 1952.

Omer är ett judiskt begrepp som både kan syfta på en offergåva och tidsperioden efter offergåvan.^[1] Omer kallas den offergåva som israeliterna tog med sig till templet på den andra dagen av den judiska påsken, pesach. Den bestod av vinterns skörd (tredje Moseboken 23:15–16). Efter hand blev omer även ett mått på perioden mellan pesach och shavout (pingst), där man sammanlagt räknar omer i 49 dagar^[2]. I den betydelsen pratar man om Sefirat omer eller Sefira ha-Omer.^[3]

^ Rabbi Shlomo Chein: "What is the Omer?". Arkiverad 22 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Askmoses.com. Läst 21 april 2014. (engelska)
^ "Counting of the Omer". Chabad.org. Läst 21 april 2014. (engelska)
^ Feldman, David M. (2008): "OMER". Jewishvirtuallibrary.org. Läst 21 april 2014. (engelska)

[1] Rabbi Shlomo Chein: "What is the Omer?". Arkiverad 22 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Askmoses.com. Läst 21 april 2014. (engelska)

[2] "Counting of the Omer". Chabad.org. Läst 21 april 2014. (engelska)

[3] Feldman, David M. (2008): "OMER". Jewishvirtuallibrary.org. Läst 21 april 2014. (engelska)

[1]

[2]

[3]

Sefirat omer

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia