Skallerormar

Skallerormar
Crotalus viridis
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Kräldjur Reptilia
Underklass	Diapsider Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur Squamata
Underordning	Ormar Serpentes
Familj	Huggormar Viperidae
Underfamilj	Näsgropsormar Crotalinae
Släkte	Skallerormar Crotalus
Vetenskapligt namn
§ Crotalus
Auktor	Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skallerormar (Crotalus), eller egentliga skallerormar, är ett släkte i familjen huggormar.

Det är medelstora giftormar som kännetecknas av ett ombildat organ vid svansens slut, som får ytterligare ett segment vid varje skinnömsning. Organet saknas bara hos ungdjur och hos en art (Crotalus catalinensis), som förekommer på ön Santa Catalina Island i Californiaviken.

Habitatet varierar mycket mellan olika populationer. Släktets medlemmar hittas till exempel i steniga eller sandiga öknar, i gräsmarker, i tempererade skogar och i fuktiga tropiska skogar. Arterna äter huvudsakligen ödlor, småfåglar och mindre däggdjur. Honor föder levande ungar (ovovivipari).^[1]

De två största arterna i släktet, som omfattar cirka 40 arter, är Crotalus adamanteus och Crotalus atrox, som vanligtvis kan bli över 1,5 meter långa. Skallerormar förekommer bara i Amerika.

När skallerormen känner sig hotad vibrerar den snabbt sin svansspets, och det karakteristiska "skallrande" ljudet hörs. Skallerormar har ett mer eller mindre tydligt sicksackmönster på sin kropp.