Skorpioner | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Palpkäkar Chelicerata |
Klass | Spindeldjur Arachnida |
Ordning | Skorpioner Scorpiones |
Vetenskapligt namn | |
§ Scorpiones | |
Auktor | Latreille, 1810 |
Familjer | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Skorpioner (Scorpiones) är en ordning i klassen spindeldjur. Skorpioner som grupp har existerat i över 400 miljoner år och det finns cirka 1750 beskrivna nu levande arter[1]. Från fossila lämningar känner man till 111 utdöda arter.[2]
Skorpioner kännetecknas av att den producerar gift, både för försvar och för att kunna fånga byten. Kroppen är uppdelad i två huvudsakliga delar, framkropp och en segmenterad bakkropp i vars spets det sitter en gifttagg. De har ett hårt yttre skelett, två stycken gripklor och fyra par gångben. Alla skorpioner är rovdjur. De flesta lägger sig i bakhåll och väntar på att ett lämpligt byte skall komma tillräckligt nära för att kunna fångas, men det finns även en del som jagar mer aktivt.
Skorpioner förekommer i tropiska, subtropiska och varmare tempererade områden världen över, söder om 49° N latitud, utom på Nya Zeeland och Antarktis. De lever i många olika habitat, från regnskogar till öknar.
Den största artrikedomen finns i tropikerna och vissa av de tropiska arterna uppnår betydande storlek. En av de största arterna är Heterometrus swammerdami, som kan bli upp till 23 centimeter lång. De i södra Europa förekommande arterna är betydligt mindre. Allra minst är den i Mexiko levande arten Typhlochactas mitchelli, som endast blir ca 9 millimeter lång.[3][4]