Slaget om Berlin

Slaget om Berlin
Del av östfronten under andra världskriget
Brandenburger Tor i juni 1945
Ägde rum 16 april 1945 – 2 maj 1945 Plats Berlin, Tyskland Resultat Avgörande sovjetisk seger
Stridande
Sovjetunionen Folkrepubliken Polen	Tyskland
Befälhavare och ledare
1:a vitryska fronten – Georgij Zjukov 2:a vitryska fronten – Konstantin Rokossovskij 1:a ukrainska fronten – Ivan Konev Vasilij Tjujkov	Armégrupp Vistula – Gotthard Heinrici Kurt von Tippelskirch[n 1] Armégrupp Mitte – Ferdinand Schörner Berlins försvarsområde – Hellmuth Reymann Helmuth Weidling[n 2] Erich Bärenfänger
Styrka
Total styrka 2 500 000 soldater, 6 250 stridsvagnar, 7 500 flygplan, 41 600 artilleripjäser.[1][2]	Total styrka 766 750 soldater, 1 519 pansarfordon,[3] 2 224 flygplan[4] 9 303 artilleripjäser[5][n 3]
Förluster
81 116 döda eller saknade[6] 280 251 sjuka eller skadade Totala förluster: 361 367 man 1 997 stridsvagnar, 2 108 artilleripjäser, 917 flygplan[6]	Initiala sovjetiska uppskattningar: 458 080 döda, 479 298 tillfångatagna[7] Totala förluster: 937 378 man Tyska uppskattningar (Müller): 100 000 döda[8][n 4] Resten togs till fånga

Slaget om Berlin var den sista stora striden på östfronten under andra världskriget. Striden stod mellan Nazitysklands sista reserver och Sovjetunionens numerärt överlägsna Röda armén

Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "n", men ingen motsvarande <references group="n"/>-tagg hittades