Slaget vid Breitenfeld

Slaget vid Breitenfeld
	Del av Trettioåriga kriget
	; Gustav II Adolf till häst under slaget vid Breitenfeld. Målning av Johann Jakob Walther från cirka 1632. Del av samlingarna på historiska museet i Strasbourg.
Ägde rum	7 september 1631 (gs); 17 september 1631 (ns)
Plats	Breitenfeld, kurfurstendömet Sachsen; (dagens Leipzig, Sachsen, Tyskland)
Resultat	Avgörande svensk-sachsisk seger Kejserliga militära övertaget förlorat.; Ökad operativ handlingsfrihet för Sverige och Sachsen.;
Stridande
Sverige; Sachsen	Tysk-romerska riket; Katolska ligan
Befälhavare och ledare
Gustav II Adolf; Gustaf Horn; Lennart Torstenson; Johan Banér; Maximilian Teuffel; Johan Georg I; Johann von Arnim	Johann Tserclaes Tilly; Gottfried Pappenheim; Egon von Fürstenberg
Styrka
40 150 man22 800 svenska soldater; 17 350 sachsiska soldater; 66 kanoner	31 400 man14 700 kejserliga soldater; 15 700 ligistiska soldater; 1 000 irreguljära soldater; 27 kanoner
Förluster
5 550 man Sverige: 3 550 döda; Sachsen: 2 000 döda	21 600 man 7 600 döda ; 6 000 tillfångatagna; 8 000 döda, deserterade och tillfångatagna under dagarna efter slaget; 27 kanoner

Slaget vid Breitenfeld (tyska: Schlacht bei Breitenfeld), även känt som slaget vid Leipzig, var ett fältslag som utkämpades vid byn Breitenfeld i kurfurstendömet Sachsen den 7 september 1631 under trettioåriga kriget. En svensk-sachsisk armé ledd av Sveriges kung Gustav II Adolf och den sachsiske kurfursten Johan Georg I mötte en kejserlig-ligistisk armé under generalfältmarskalk Johann Tserclaes Tilly.

Sveriges inträde i trettioåriga kriget år 1628 skedde i syfte att förhindra den Habsburgsk-katolske kejsaren Ferdinand II från att expandera sin makt till Östersjön och hota svenskt territorium. 1630 landsteg kung Gustav II Adolf med en svensk armé i Tysk-romerska riket och konsoliderade sin ställning i Pommern. Våren 1631 hade generalfältmarskalk Tilly samlat en armé för att försöka återställa den kejserliga kontrollen över norra Tyskland. Redan samma sommar invaderade Tilly kurfurstendömet Sachsen, vars kurfurste Johan Georg I valde att ingå förbund med Gustav II Adolf. Med förenade trupper på 40 150 man marscherade detta förbund till Leipzig för att möta Tillys armé, som uppgick till 31 400 man.

De tre arméerna möttes utanför Breitenfeld norr om Leipzig under början av september 1631. Vid inledningen av slaget slogs den sachsiska armén bort från slagfältet av det kejserliga kavalleriet, varpå Tilly med sitt infanteri försökte omfatta den svenska armén. Genom snabb improvisation och de svenska truppernas flexibilitet kunde den svenska armén omgruppera sig och inleda en serie motanfall mot Tillys trupper. Samtidigt gick Gustav II Adolf med sitt kavalleri till ett större motanfall och tvingade Tillys armé till reträtt. Ett resultat av slaget blev att Tillys armé förlorade två tredjedelar av sin styrka.

Genom den svensk-sachsiska segern vid Breitenfeld gick det kejserliga militära övertaget förlorat och Gustav II Adolf fick ökad operativ handlingsfrihet så att han kunde fortsätta kriget mot södra Tyskland. Tack vare segern kom Gustav II Adolf att få ryktet om sig att vara en av tidernas främsta fältherrar.^[7] Detta då hans armé uppvisade en kombination av stor eldkraft och lättrörliga stöttrupper, i förening med överlägsen disciplin, organisatorisk flexibilitet och stor initiativförmåga. Efterhand som kriget fortskred kom flera arméer, också den kejserliga, att börja använda sig av den vid Breitenfeld uppenbart överlägsna svenska stridstaktiken.

^ [a b] Oredsson, Sverker (2007). Gustav II Adolf. Atlantis. sid. 237-242. ISBN 978-91-7353-157-3. Läst 11 november 2024
^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Cristini 100
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Mankell 496
^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Åselius 119, 128
^ Childs, John (2001). Warfare in the seventeenth century. Cassell history of warfare. Cassell. ISBN 978-0-304-35289-0. Läst 30 mars 2024
^ [a b c] Gullberg 2008, s. 108.
^ Williamson 1988, s. 128.

[:0-1] [a b] Oredsson, Sverker (2007). Gustav II Adolf. Atlantis. sid. 237-242. ISBN 978-91-7353-157-3. Läst 11 november 2024

[Cristini_100-2] [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Cristini 100

[Mankell_496-3] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Mankell 496

[Åselius_119,_128-4] [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Åselius 119, 128

[5] Childs, John (2001). Warfare in the seventeenth century. Cassell history of warfare. Cassell. ISBN 978-0-304-35289-0. Läst 30 mars 2024

[Gullberg_108-6] [a b c] Gullberg 2008, s. 108.

[7] Williamson 1988, s. 128.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Slaget vid Breitenfeld

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia