Slaget vid Thermopyle

Slaget vid Thermopyle
Del av Persiska krigen

Platsen för slaget idag: vägen till höger är byggd på utfylld mark med sträckning längs den ungefärliga strandlinjen så som den var vid år 480 f.Kr.
Ägde rum 7 augusti eller 8-10 september 480 f.Kr
Plats Thermopyle, Grekland
Utfall Genom den fördröjning som slaget innebar kunde grekernas flotta få till stånd ett avgörande sjöslag mot perserna, där dessa besegrades i grunden.
Resultat Tillfällig Persisk seger
Casus belli Planerad persisk expansion in i Europa.
Territoriella
ändringar
Perserna får tillfällig kontroll över Boiotien
Stridande
Grekiska stadsstater Persiska imperiet
Befälhavare och ledare
Themistokles,
Leonidas I  ,
Demophilus 
Xerxes I,
Mardonios,
Hydarnes
Styrka
Totalt
5 200+ (Herodotus)
7 400+ (Diodorus)
11 200 (Pausanias)
7 000 (moderna uppskattningar)
Totalt
2 600 000 (Herodotos)[1]
~800 000 (Ktesias)[2]
70 000–300 000 (moderna uppskattningar)
Förluster
1 000 till 4 000 (Herodotos)[3] ~20 000 (Herodotos)[4]

Slaget vid Thermopyle (grekiska: Μάχη τῶν Θερμοπυλῶν, Machē tōn Thermopylōn) utspelades under tre dagar, i slutet av augusti eller början på september, år 480 f.Kr. vid bergspasset Thermopyle, 15 mil nordväst om Athen. Det stod mellan en numerärt underlägsen grekisk styrka, från den grekiska alliansens samlade armé, under ledning av spartanernas kung Leonidas, samt huvuddelen av det persiska rikets landbaserade invasionsarmé, under ledning av storkonungen Xerxes I. Slaget var en del av det andra perserkriget, och utspelade sig tio år efter det första persiska invasionsförsöket, som avvärjdes genom grekiska seger i slaget vid Marathon. Samtidigt pågick slaget vid Artemision till havs.

Perserna vann slaget vid Thermopyle, men till priset av stora förluster. Slaget gav den grekiska alliansen den tid som behövdes för att förbereda det fortsatta krigföringen och slutligen krossa den persiska invasionen av Grekland, och förlängning Europa, främst genom slaget vid Salamis. Slaget vid Thermopyle har haft en viktigt praktisk, historisk och symbolisk betydelse för Europeisk kultur och historieskrivning.

Perserna fortsatte efter slaget vid Thermopyle tillfälligt söderut och härjade Attika och Aten, där man brände ned Akropolis tempel, innan invasionsarmén var tvungen att retirera hem efter att försörjningsleder och transporter effektivt blivit avskurna efter Salamis och den kvarvarande persiska armen, under Mardonios, besegrats, och Mardonios dödats, i slaget vid Plantaiai och den resterande persiska flottan krossats i slaget vid Mykale.

Uppgifter om slaget kommer främst från den grekiske historikern Herodotos. Denne var inte vuxen vid tiden för slaget, vilket innebär att han baserade sin historieskrivning på insamlade muntliga och skriftliga källor, som denne sedan metodiskt jämförde för att finna trovärdig fakta. De grundläggande fakta som han presenterar har alla blivit bekräftade genom arkeologiska bevis.

  1. ^ Herodotos VII, 186
  2. ^ Ctesias, Persica Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. (från Photius' Epitome)
  3. ^ Herodotos VIII, 25
  4. ^ Herodotos VIII, 24

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne