Slava

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

För andra betydelser, se Slava (olika betydelser).

Slava, (serbisk kyrilliska: Слава) även kallat Krsna slava (Крсна слава) eller Krsno ime, (Крсно име, med betydelsen 'kristet namn') är ett serbisk-ortodoxt firande av familjehelgonet. Slavan firas årligen på familjehelgonets dag och bland de vanligast förekommande är helgonet Nikolaus (19 december), sankt Göran (6 maj, dagen kallas för Đurđevdan), Johannes döparen (20 januari), Demetrius av Thessaloniki (8 november) och ärkeängeln Mikael (21 november). Slava firas av serber och hos en del andra sydslaver i Serbien, Montenegro, Nordmakedonien, Bulgarien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien och hos folket goraner (vilka idag är muslimer men fram till 1800-talet tillhörde den serbisk-ortodoxa kyrkan).

Slava är vanligtvis gemensam hos varje familj och släkt, men det finns även hela byar (ofta genom långa släktband) som firar samma helgon. Vilken slava som firas och är den vanligaste varierar ofta efter geografiskt spridning.

Firandet av slava kretsar generellt kring kyrkobesök, där slavan (helgonet) vördas, och en stor familjemåltid, i eller nära hemmet.