Back دولة السلوفينيين والكروات والصرب Arabic Estáu de los Eslovenos, Croates y Serbios AST Slovenlər, Xorvatlar və Serblər dövləti Azerbaijani ایسلوونی، کوروواسی صرب دؤولتی AZB Дзяржава славенцаў, харватаў і сербаў Byelorussian Дзяржава славенцаў, харватаў і сэрбаў BE-X-OLD Država Slovenaca, Hrvata i Srba BS Estat dels Eslovens, Croats i Serbis Catalan Stát Slovinců, Chorvatů a Srbů Czech Staten af slovenere, kroater og serbere Danish
| Slovenernas, kroaternas och serbernas stat | ||||
| Država Slovenaca, Hrvata i Srba (Kroatiska) Држава Словенаца, Хрвата и Срба (Serbiska) Država Slovencev, Hrvatov in Srbov (Slovenska) | ||||
| ||||
|
Flagga | ||||
 | ||||
| Huvudstad | Zagreb | |||
| Största stad | Zagreb | |||
| Språk | Kroatiska, serbiska och slovenska | |||
| Religion | Romersk katolicism, Ortodox kristendom | |||
| Statsskick | Republik | |||
| Sista president | Anton Korošec | |||
| Bildades | 29 oktober 1918 | |||
| – bildades genom | sammanslagning av de sydslaviska områdena inom Österrike-Ungern. | |||
| – bildades ur | Österrike-Ungern | |||
| Upphörde | 1 december 1918 | |||
| – upphörde genom | sammangående | |||
| – uppgick i | Serbernas, kroaternas och slovenernas konungadöme | |||
| Tidszon | UTC+1 | |||
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat[a] var en kortvarig statsbildning, varaktig endast under ett par månader efter första världskriget.
Landet bildades den 29 oktober 1918 av de tidigare sydslaviska områdena inom Österrike-Ungern. Dessa områden utgjorde större delen av dagens Kroatien, Slovenien och hela Bosnien-Hercegovina. Landet styrdes av nationalrådet (Narodno vijeće).
Den 1 december samma år gick staten samman med Montenegro och kungariket Serbien och bildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, mest känt som Kungariket Jugoslavien.[1]
Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades
- ^ Anna Larsdotter (13 mars 2001). ”Det permanenta inbördeskriget”. Populär historia. https://popularhistoria.se/artiklar/det-permanenta-inbordeskriget. Läst 18 mars 2018.