Hans betydelsefulla upptäcktsresor i Centralasien gjorde honom till tidens kanske mest berömde svensk. Den 1 juli 1902 blev han den siste i Sverige att adlas. År 1913 blev han ledamot av Svenska Akademien.
Under tre långa expeditioner mellan 1893 och 1909 kartlade Hedin stora landområden i Tibet och övriga Centralasien, som dessförinnan varit vita fläckar på kartan, samt löste gåtan med Lop Nor-sjön. Bara i Tibet kartlade han 170 000 kvadratkilometer. Trots att de metoder han använde för att beräkna avstånd var primitiva, och till största delen bestod i att räkna antalet steg som kamelen han red på tog, så har hans kartor senare visat sig innehålla endast mindre fel.[20]
Hedin var en stark Tysklandsvän och såg med misstro på Ryssland. Han stödde Tyskland i första världskriget och vek sedan aldrig från sin linje, trots de skiftande politiska omständigheterna i Tyskland. Hedins stöd för Hitler och Nazityskland svärtade hans rykte.
Hedin gifte sig aldrig och var barnlös, och hans adelsätt dog därför ut med honom.
^Sven Hedin i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
^Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hedin, Sven Anders
^I en undersökning som gjordes av professor Karl D. P. Rosén 1918 var felet i avstånd normalt högst 2 procent. (I Sven Hedins spår, Lasse Berg och Stig Holmqvist, sidan 141)