Back سفين هيدين Arabic سفين هيدين ARZ Sven Hedin AVK Sven Hedin Azerbaijani سون هدین AZB Свен Гедын Byelorussian Свен Хедин Bulgarian Sven Hedin Czech Sven Hedin Welsh Sven Hedin Danish
- Se också livmedikus Sven Anders Hedin och socialreformatorn Sven Adolf Hedin.
.svg){kind=small}
Sven Anders Hedin, född 19 februari 1865 i Stockholm,[18] död 26 november 1952 i Stockholm,[19] var en svensk upptäcktsresande, författare och ledamot av Svenska Akademien.
Hans betydelsefulla upptäcktsresor i Centralasien gjorde honom till tidens kanske mest berömde svensk. Den 1 juli 1902 blev han den siste i Sverige att adlas. År 1913 blev han ledamot av Svenska Akademien.
Under tre långa expeditioner mellan 1893 och 1909 kartlade Hedin stora landområden i Tibet och övriga Centralasien, som dessförinnan varit vita fläckar på kartan, samt löste gåtan med Lop Nor-sjön. Bara i Tibet kartlade han 170 000 kvadratkilometer. Trots att de metoder han använde för att beräkna avstånd var primitiva, och till största delen bestod i att räkna antalet steg som kamelen han red på tog, så har hans kartor senare visat sig innehålla endast mindre fel.[20]
Hedin var en stark Tysklandsvän och såg med misstro på Ryssland. Han stödde Tyskland i första världskriget och vek sedan aldrig från sin linje, trots de skiftande politiska omständigheterna i Tyskland. Hedins stöd för Hitler och Nazityskland svärtade hans rykte.
Hedin gifte sig aldrig och var barnlös, och hans adelsätt dog därför ut med honom.
- ^ [a b c d e f g h i] Sven A Hedin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12736, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sven Hedin, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 288713, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sven-Anders-Hedintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 6 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Klara kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0010/C I d/1 (1862-1868), bildid: 00011148_00166, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, ”70,(feb),19,1,,Sven Anders,1.....Stads arkitekten Abraham Ludvig Hedin och Anna Sophia Carolina Berlin...Hötorgsgatan No 1,,1....”.[källa från Wikidata]
- ^ Hedin, Sven, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T037148.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kungsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0011/F I/24 (1950-1952), bildid: 00026761_00132, sida 127, död- och begravningsbok, s. 127, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/24 SE/SSA/0011/F I/24, läs onlineläs online, läst: 14 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Find A Grave-ID: 8405, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Gravsten #3990 / Sven Hedin • Född: 1865 • Död: 1952, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Gravstensinventeringen: 3990, läs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Gravsten #3990 Bryggare Abraham Westmanlson, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 13 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, JSTOR , läst: 4 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: hedin-sven, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 7 maj 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 516, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sven Hedin i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hedin, Sven Anders
- ^ I en undersökning som gjordes av professor Karl D. P. Rosén 1918 var felet i avstånd normalt högst 2 procent. (I Sven Hedins spår, Lasse Berg och Stig Holmqvist, sidan 141)