Livland | ||||
Hertigdömet Livland (Svenska) | ||||
Svensk besittning | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Svenska Livland var en av Sveriges tre baltiska besittningar under stormaktstiden. | ||||
Huvudstad | Riga | |||
Språk | Svenska Estniska Lettiska Livländska Lågtyska Latin (som lingua franca) | |||
Religion | Luthersk kristendom | |||
Bildades | 1629
| |||
Upphörde | 30 augusti 1721 | |||
– upphörde genom | Freden i Nystad |
Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (lettiska: Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721[1] vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710.
Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland.
De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu). Riga var f.ö. det svenska stormaktsväldets näst största stad (efter Stockholm) fram till staden övertogs av Ryssland i och med freden i Nystad 1721.