Svenska kolonier har utgjorts av fem besittningar varav fyra kortvariga: Nya Sverige, Cabo Corso, Saint-Barthélemy, Guadeloupe och Porto-Novo. Dessa kolonier var belägna i Nordamerika, Afrika och Asien.
De två första – Nya Sverige och Cabo Corso – bedrevs av kompanier med kungligt sanktionerat monopol, det vill säga privata företag med så kallade privilegiebrev. Besittningarna var huvudsakligen inriktade på handel; Nya Sverige var det enda försöket till varaktig bosättning av utflyttade svenskar ur olika samhällsskikt. Ön Saint-Barthélemy i Karibien är den enda kolonin som stod under svensk förvaltning någon längre tid, 94 år, kolonin Nya Sverige var svensk i sjutton år, handelsstationen Cabo Corso i elva år, ön Guadeloupe under endast fjorton månader och faktoriet i Porto Novo mindre än ett år.