Back حمض التورين Arabic Taurin Azerbaijani تائورین AZB Таўрын Byelorussian Таурин Bulgarian Taurin BS Taurina Catalan Taurin Czech Taurin Danish Taurin German
| Taurin | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-Aminoetansulfonsyra |
|---|---|
| Övriga namn | 2-Sulfoetylamin |
| Kemisk formel | C2H7NO3S eller NH2C2H4SO2OH |
| Molmassa | 125,147 g/mol |
| Utseende | Färglösa monoklina kristaller |
| CAS-nummer | 107-35-7 |
| SMILES | NCCS(=O)(O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,734 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 63 g/l |
| Smältpunkt | 305 °C |
| Kokpunkt | 328 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Taurin är en organisk syra (ett derivat av aminosyran cystein) som hos människor bildas i kroppen.[1] Brist på taurin hos människor kan till exempel visa sig som hjärtklappning och påverkar också leverfunktionen. Namnet kommer från latinets taurus för tjur (från grekiska ταῦρος. tauros), då ämnet först upptäcktes i gallan på en oxe (Bos taurus) av de tyska kemisterna Friedrich Tiedemann och Leopold Gmelin år 1827.
Vissa djur bildar själva taurin i kroppen, men till exempel katter gör det inte. Det är därför av stor vikt att katter får mat som innehåller taurin, eftersom taurinbrist gör dem blinda. Kattmat som säljs i butik är därför i allmänhet berikad med syntetiskt taurin.
I nervsystemet verkar taurin som en signalsubstans, genom att interagera med det glycinerga systemet, glutamat och GABA. Taurin verkar också fylla en funktion i regleringen av hjärnvolymen.[2] [3] [4] Det utgör ett skydd mot glutamatinducerad excitotoxicitet, påverkar osmosen, och deltar i kalciumomsättningen.[5]
Ämnet förekommer i alla animaliska livsmedel, främst i rött kött och särskilt i hjärtmuskeln.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130728165143/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kosttillskott/Taurin/. Läst 30 juli 2013.
- ^ A. N. DAVISON* & L. K. KACZMAREK, Taurine—a Possible Neurotransmitter ?, Nature 234, 107 - 108 (12 November 1971);
- ^ K. Okamoto et al, Evidence for taurine as an inhibitory neurotransmitter in cerebellar stellate interneurons: selective antagonism by TAG (6-aminomethyl-3-methyl-4H, 1, 2, 4-benzothiadiazine-1, 1-dioxide), Brain Research Volume 265, Issue 1, 11 April 1983, Pages 163-168
- ^ Jan Albrecht et al, Taurine Interaction with Neurotransmitter Receptors in the CNS: An Update, Neurochemical Research Volume 30, Number 12, 1615-1621
- ^ Jang-Yen Wu et al, Role of taurine in the central nervous system, J Biomed Sci. 2010; 17(Suppl 1): S1