Turners syndrom

Turners syndrom
Latin: syndrome turner
Neck of girl with Turner Syndrome (before and after).jpg
Flicka med Turners syndrom före och direkt efter en operation av de symtom på nacken som kännetecknar syndromet.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10Q96
ICD-9758.6
DiseasesDB13461
Medlineplus000379
eMedicineped/2330 
MeSHsvensk engelsk

Turners syndrom är en kromosomavvikelse, som förekommer hos 1 av mellan 2 500-3 500 flickor. Syndromet leder bland annat till kortväxthet.de inre könsorganen saknas helt eller delvis. Flickor med obehandlat Turners syndrom går inte igenom puberteten, då äggstockar saknas inte producerar könshormoner. I allmänhet föreligger infertilitet. Det råder också en förhöjd risk för vissa sjukdomar, bland annat hypotyreos och diabetes (typ 1).

Symptomen för Turners syndrom är många, bland annat försämrad öga-hand-koordination, hudveck vid halsen och hjärtproblem, som förträngning av kroppspulsådern, men också försämrad motorik, syn och hörsel.

Numera diagnostiseras Turners syndrom i cirka ett fall av tre redan vid födseln, en tredjedel diagnostiseras i skolåldern och resterande först i tonåren. Flickor och kvinnor med Turners syndrom behandlas med tillväxthormon från 3-4-årsåldern för att uppnå maximal kroppslängd. Den behandlingen avslutas när kroppen inte växer mer. Vanligen avstannar längdtillväxten och behandlingen avbryts vid 15-16 års ålder. Flickorna kan med den behandlingen bli nästan 150 cm långa. Könshormonen östrogen och progesteron därefter ges med början när flickor normalt går in i puberteten, för att efterlikna pubertetsutveckling som möjligt. Könshormonbehandlingen avslutas i 50-årsåldern, och då kommer kvinnan in i klimakteriet.[1] På så sätt kan de drabbade leva ett fullt normalt liv.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne