Tygel (ridsport)

Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2024-12) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Tygel^[1] vid ridning eller töm^[2] vid körning är ett remtyg som ingår som en del av ett betsel och som används av ryttaren respektive kusken för att behärska och styra sitt rid-/dragdjur (vanligen häst) under gång, såsom hastighet och rörelseriktning. Remtyget är vanligen fäst vid bettet på ett betsel, varvid förarens händer verkar genom remtyget på bettet och därmed på djurets framdel, i huvudsak återhållande.

Beroende på betslets sammansättning kallas tyglarna tränstyglar (tränsbett), bridongtyglar (bridong) eller stångtyglar (stång). Använder man kandar håller man alltså i två tyglar samtidigt. Handtöm kallas en kort töm som används då hästen förs vid hand. Tygel och töm används även stundom (i viss mening oegentligt) som synonymer till varandra^[1][2] och styrsystemet förekommer även utanför djurhållning, exempelvis hos vissa lådbilar, där även kallat styrsnöre.^[3]

Vid westernridning strävar man efter att låta hästen gå på lösa tyglar och att inget tryck ska användas i munnen. I motsats till klassisk ridning används bettet sällan eller aldrig för att styra hästen. Hästen reagerar på hur tyglarna rör vid halsen och går undan av den orsaken.